Mer växthusgaser försämrar Jordens energibalans mycket snabbt, visar WMO

Människans utsläpp av värmande växthusgaser har inte bara höjt Jordens medeltemperatur. WMO, Meteorologiska världsorganisationen, redovisar nu andra, mycket uppseendeväckande effekter av utsläppen: Världens så kallade energiobalans har ökat extremt, och orsakar framförallt att världshaven värms upp snabbt.

Växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas fortsätter, alltjämt med ökande volymer, att släppas ut i atmosfären genom förbränning av kol och olja, avskogning, jordbruk och läckage från naturgasfält och ledningar.

Sambanden är välkända och uppenbara, men det dyker även upp nya rön. Nyligen avslöjade DN till exempel att reningstekniken av kväveoxider från tunga lastbilar leder till mycket högre utsläpp av den starka växthusgasen dikväveoxid (lustgas) än vad som varit känt. Något som nu försämrar de redan mycket dåliga utsikterna för Sverige att klara EU:s klimatmål. (Till råga på allt visar det sig att Tidöregeringen försökt förmå Naturvårdsverket att skjuta på redovisningen av dessa obekväma fakta tills efter valet, enligt ännu ett avslöjande av DN).

Effekterna av de ständigt stigande växthusgasutsläppen talar sitt tydliga språk: Atmosfärens koldioxidhalt är nú den högsta på två miljoner år, berättar WMO i sin årsrapport. Men organisationen fogar i årets rapport in en ny redovisning om energiobalansen, data som förefaller mycket olycksbådande.

Jorden kan inte ”svettas bort” värmen

Jordklotets energibalans handlar inte om de klimatuppvärmande utsläppen från människans aktiviteter, utan mäter de totala energimängderna som tas emot från solen och som strålas ut i rymden igen. Och dessa energimängder är svindlande mycket högre än den energi som mänskligheten använder.

Och när växthusgasutsläppen från människan så att säga gör växthuset Jorden mer effektivt – alltså hindrar energi att stråla ut i rymden igen – ökar obalansen. Jorden får helt enkelt svårare att ”svettas ut” den mottagna solenergin. Centralt för att förstå förhållandet är att energi inte förbrukas, bara övergår från ett tillstånd till ett annat.

WMO-rapportens beräkningar visar vilka närmast obegripliga tal det handlar om. 90 procent av solinstrålningen tas upp av världshaven, vilket år 2020 motsvarade energimängden från fem Hiroshimabomber i sekunden. I fjol, 2025, resulterade de ökade halterna av växthusgaser att energimängden nu ökat till elva bomber per sekund, enligt en sammanfattande artikel i tidningen The Guardian.

Enligt WMO är effekterna av den ökade ackumuleringen av energi så stora att de kommer att kvarstå under många sekler, kanske millennier.

Vid presentationen av rapporten manade FN-chefen Antonio Guterres banker, näringslivet och regeringar världen runt att öka stödet för all slags övervakning av väder- och klimatsystemet.

Genom observation och övervakning idag kan vi skydda framtiden för själva Jorden, för människan, för välfärden och för alla kommande generationer, sa FN-chefen i ett pressmeddelande.