Nu startar förhandlingarna på allvar – forskningen kräver handling

Idag går FN:s klimatmöte COP30 in på andra veckan i brasilianska Belém. En lång rad rapporter som visar hur bråttom det är att agera har presenterats den senaste tiden. Här berättar vi om några av de viktigaste.

Under månaden före och första veckan av klimattoppmötet kommer alltid en flod av rapporter som forskare vill att beslutsfattarna ska ta till sig innan de sätter sig vid förhandlingsbordet. I torsdags publicerades en av de viktigast: Global Carbon Budget. Det är en årlig sammanställning av de totala utsläppen från världens alla länder, som görs av över 100 forskare i 18 länder, knutna till nätverket Global Carbon Project.

Fossila utsläppen på nya rekordnivåer

Även i år ökar koldioxidutsläppen från fossila bränslen till nya rekordnivåer. 2025 väntas ökningen bli 1,1 procent och de totala fossila utsläppen 38,1 miljarder ton koldioxid. Detta tio år efter att Parisavtalet klubbades och trots att FN:s klimatpanel IPCC 2022 slog fast att kurvan måste vända nedåt före 2025 för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås, skriver Dagens Nyheter.

Utsläppsökningen beror på att användningen av olja, kol och gas ökar. Exempelvis ökade utsläppen från internationellt flygresande med nästan 7 procent och är nu högre än före Covid-pandemin. I USA ökar utsläppen med hela 1,9 procent, framför att beroende på ökad användning av kol. Kinas utsläpp har planat ut, vilket SMB tidigare skrivit om, men beräknas ändå öka med 0,4 procent. 35 länder minskar sina koldioxidutsläpp, bland annat Japan.

Rapporten slår också fast att den återstående ”utsläppsbudgeten” för att klara målet snabbt krymper.

Den återstående koldioxidbudgeten för 1,5 °C, 170 miljarder ton koldioxid, kommer att vara förbrukad före 2030 med nuvarande utsläppstakt. Dessutom verkar klimatförändringarna nu även minska förmågan hos både land och hav att ta upp koldioxid – ett tydligt tecken från planeten att vi måste minska utsläppen drastiskt, säger forskningsledaren Pierre Friedlingstein, professor vid Universitetet i Exeter, i ett pressmeddelande.

Viktiga insikter: Uppvärmningen accelererar

Att de så kallade kolsänkorna – förmågan hos hav och land att ta upp koldioxid – verkar försvagas är också ett resultat i en annan rapport, 10 New Insights in Climate Science.

Även detta är en årlig rapport där en stor grupp forskare från det global forskarnätverket Future Earth sammanställer de viktigaste resultaten från klimatforskningen de senaste 18 månaden. Tanken är att erbjuda COP-delegationer och andra beslutsfattare en uppdatering som är relevant för förhandlingarna och för klimatpolitiken. Årets tio viktigaste insikter är:

• 1. Rekordvärmen 2023/24 är tecken på att den globala uppvärmningen accelererar.
• 2. Accelererande havsuppvärmning och fler marina värmeböljor skadar ekosystem och ökar risker för extremväder.
• 3. Skogar och jordar absorberar mindre koldioxid i takt med att planeten värms.
• 4. Förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar förstärker varandra.
• 5. Risker för jordbruk och städer ökar när grundvattennivåer sjunker.
• 6. Myggburna sjukdomar som denguefeber sprids i takt med att temperaturen stiger.
• 7. Värmestress minskar människors arbetsproduktivitet och hotar inkomster.
• 8. Koldioxidinfångning måste skalas upp ansvarsfullt och fokuseras på utsläpp som är svåra att eliminera.
• 9. Bristande kvalitet i frivilliga koldioxidmarknader kräver starkare reglering.
• 10. Flera samverkande klimatpolicys fungerar bättre än enstaka åtgärder.

Sista COP-veckan en chans att gå från ord till handling

Det finns alltså gott om forskning för beslutsfattare att luta sig på, för att går från snack till verkstad. Men den politiska viljan har varit svag de senaste åren, vilket inte minst visat sig i de försenade uppdateringarna av ländernas klimatplaner (nationally determined contributions, NDC:s). Enligt Parisavtalet skulle uppdaterade och skärpta sådana ha lämnats in i februari – men endast ett fåtal länder hade då gjort detta och deadline sköts upp till september. EU lämnade in sin plan så sent som veckan före COP30. I tisdags i förra veckan hade 111 länder lämnat in sina planer. FN släppte då en uppdaterad sammanställning som visade att planerna är helt otillräckliga för att nå klimatmålen.

Med de här nya planerna som finns så kommer vi kanske sänka utsläppen med 10-15 procent. Vilket i och för sig är ett steg i rätt riktning men vi behöver göra avsevärt mycket mer, sade Mathias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare, till Sveriges Radio.

Den minskningen förutsätter alltså att länderna också gör vad de lovar. Det återstår att se om förhandlarna kommer fram till någon slags skärpning av skrivningarna kring hur utsläppsminskningarna ska ske. Och om COP30 verkligen kan bli ett möte då världen går från ord till handling, som Brasiliens president Lula da Silva har utlovat.