Ny forskarrapport: Skogsindustriellt nätverk styr svensk skogspolitik

Det är totala svängdörrar mellan särintressena inom skogsindustrin och de högsta politiska nivåerna i Sverige. Och sedan flera år utses statens skogsutredare inte bland experter utan hämtas oftast från skogsindustrin, visar en sensationell forskarrapport från Lunds universitet.

Det är Skogsstyrelsen, det vill säga statens egna myndighet för skogsfrågor, som är beställare av rapporten, som getts ut i dagarna. Skogsstyrelsen går också ut med information om den på sin hemsida. Den tidsperiod som undersökts är framförallt 2014 till 2022, men även med vissa utblickar fram till i fjol. Förhållandena som granskas gäller alltså såväl nuvarande regering så väl som den föregående.

Anledningen till att utredningen görs av utomstående experter är enligt Skogsstyrelsen att man själv är en av de aktörer som har makt i frågan. Och i artikeln på hemsidan betonas också noga att det är rapportförfattarna som står för slutsatserna och inte myndighetens egen uppfattning.

Enligt rapporten upprätthålls maktutövandet med ett finmaskigt nätverk där politikerna, myndigheterna och skogsbolagen gemensamt gör upp om hur skogsindustrins intressen, maximal avkastning och högsta möjliga produktion, ska tillgodoses.

Väsentligt i sammanhanget är att tidigare statsråd och höga tjänstemän ofta tar tjänst i pr-byråer när de lämnar politiken, där deras kunskaper lätt kan föras över till skogsindustrin.

Försämrat demokratiskt inflytande

Utredningen konstaterar att det demokratiska inflytandet från väljarna försämras av den maktallians som byggts upp mellan politiken och särintresset. Och föreslår, som ett av 18 konkreta förslag att det införs ett slags transparensregister där lobbyistinflytande tydliggörs:

Den svaga regleringen av svängdörrar mellan politik och näringsliv i Sverige är särskilt bekymmersam i ljuset av den globala tillbakagången för demokratin. När gränserna mellan partipolitik och påverkansindustrin suddas ut blir det svårt för idéutveckling underifrån, heter det bland annat.

De starkaste politiska aktörerna i den här maktutövningen utgörs av Socialdemokraterna och Centerpartiet, enligt studien.

Socialdemokraternas starka inflytande kommer från långvariga maktinnehav, förhandlingsskicklighet och band till både skogsindustrin och valdistrikt där skogsindustri är stark. Centerpartiets inflytande beror på partiets starka betoning av äganderätt och genom att kunna mobilisera skogsägarnas kollektiv, lyder utredarnas analys.

Dessa båda inflytanden skapar en stark stabilitet för att i stort sett inget inom skogsförvaltningen förändras, trots att förändringstrycket under de över 30 år som gått sedan 1993 års skogspolitiska beslut antogs är mycket högt.

Nuvarande regering innehåller varken S eller C, de är båda i opposition. Men, anser utredarna, precis som socialdemokraterna bildar även moderata regeringar koalitioner där utformningen av skogspolitiken används för att köpa tillräckligt politiskt stöd.