PFAS allt mer i rampljuset – nya domar och förbud

Hälsofarorna med evighetskemikalierna PFAS är just nu i intensivt fokus i nyhetsflödet. I Sverige slår Högsta Domstolen fast att försvarsmakten är skyldig att ersätta Uppsalas vattenbolag för en förgiftad vattentäkt. Och i Danmark, Kanada och Frankrike förbjuds nu kemikalierna i en rad konsumentprodukter. Men en mycket lång och kostsam kamp återstår innan farorna kan vara över.

Inom EU pågår ett stort lagstiftningsarbete som syftar till att allmänt fasa ut de många tusentals enskilda kemikalierna i PFAS-gruppen, om de inte är omöjliga eller mycket svåra att ersätta i en viss produkt. SMB berättade nyligen om den här processen. Kemikalieindustrin lobbar hårt mot förslaget, och på sina håll inom EU vädras nu tveksamhet om hur hårt man kan gå fram.

Forskningsläget kring PFAS har skärpts undan för undan, med allt mer bestyrkta, eller starkt misstänkta samband mellan PFAS-exponering och försämrat immunförsvar, minskad fertilitet och vissa cancerformer.

Flera länder vill inte vänta på EU-beslut

Danmark och Frankrike vill nu heller inte vänta på EU:s beslut, utan går fram med egna nationella beslut, rapporterar P1. Man har Kanada med sig, och EU-landet Nederländerna förbereder också ett nationellt initiativ. Förbudet ska innefatta vissa konsumentprodukter. Till exempel kläder och skor, där PFAS används som vattenavstötande ämne, samt i smink.

Förslaget är bra, men stoppar inte det riktigt stora läckaget av PFAS ut i miljön, som sker vid själva tillverkningen. Så lyder en kommentar från professorn i miljökemi på Stockholms universitet, Ian Cassings, som vill se ett mer generellt förbud.

Även i Sverige är PFAS-frågan het – men frågan är om den inte borde vara ännu hetare. I ett läge när omfattande förbud mot kemikalierna är på gång, har den svenska regeringen gett grönt ljus till försvarsmakten att bygga om flygplatsen i Karlsborg, utan att först sanera den vattensjuka och starkt PFAS-kontaminerade marken strax intill Vättern.

Vättern får ökade halter PFOS från militärflygplats

Här finns mycket stora halter av den värsta kemikalien i gruppen, så kallad PFOS, vilken kommer dräneras ut i Vättern, dricksvattentäkt för flera hundratusen svenskar i kommunerna kring sjön. I slutet av förra året godkände Högsta förvaltningsdomstolen regeringens beslut och förklarade dessa lagliga, vilket SMB berättat. Domen väckte förvåning, då dräneringen av marken per definition kommer att höja PFOS-halterna i Vättern – samtidigt som EU:s vattendirektiv inte tillåter någon aktivitet som försämrar vattenkvaliteten i något medlemsland. Inte ens övningsaktiviteter inom militären är undantagen detta förbehåll.

Försvarsmakten har nu därtill, i ett färskt beslut i HD, blivit slutligt juridiskt ansvarigt för skador från PFOS i en annan del av landet, nämligen Uppsala.

Högsta Domstolen avslog häromdagen försvarsmaktens begäran om prövningstillstånd för en dom i Mark- och miljööverdomstolen, där Uppsala Vatten fick rätt i sitt krav på ersättning för en förstörd vattentäkt, rapporterade Dagens Samhälle. Det kommunala vattenbolaget får i första hand rätt till en ersättning på 37 miljoner kronor, men säger att man kommer att skicka nya räkningar så länge som behov av rening av grundvattnet behövs.

Kallingebor har rätt till skadestånd sa HD

I slutet av 2023, efter många års processande, fick även ett stort antal invånare i Kallinge, Blekinge, rätt i HD till att få ersättning för att ha utsatts för långvarig kontaminering via sitt kommunala dricksvatten. Här SMB:s artikel. Det handlar också i detta fall om en militär brandövningsplats, där PFOS-haltigt släckskum använts och förgiftat dricksvattnet.

HD:s dom var unik, då den slog fast att skadeståndsskyldighet rådde även gentemot kallingebor som inte blivit direkt sjuka. Domen riktade sig visserligen mot Ronneby kommuns vattenbolag, men i våras gjorde kommunen en vidarestämning riktad mot försvarsmakten och kräver att den part som orsakade skadan också ska ta det ekonomiska ansvaret. Den processen är inte avslutad.