Regeringen föreslår kortare tidsfrist för att avverkningsanmäla skog – trots kritik

Regeringen föreslår nya lagändringar i skogspolitiken. Markägares kostnad för att införskaffa kunskap ska specificeras, och man vill korta ner tidsfristen för avverkningsanmälningar från sex till tre veckor. Men det har remissinstanserna väldigt delade meningar kring. 

Regeringen har nu lagt fram den nya propositionen om skogsbruk. Lagförslagen kommer från skogspolitiska utredningens delbetänkande 2024. Förslagen ska enligt regeringen själva syfta till att främja ett aktivt och långsiktigt hållbart skogsbruk. 

Regeringen presenterar nu den största skogsreformen sedan 1993. För tydligare regler, rimligare villkor och stärkt äganderätt för landets alla skogsägare”, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i ett pressmeddelande.

I miljöbalken finns ett krav som säger att markägare måste införskaffa sig tillräckligt med kunskap för att kunna skydda miljön mot skada när de bedriver en verksamhet, exempelvis skogsbruk. I praktiken kan det innebära att exempelvis ta reda på vilka arter som finns i skogen, och om de är skyddade eller hotade. Ett av de nya lagförslagen är ett maxtak på kostnaden som en markägare ska lägga på detta – nämligen tre procent av värdet på den berörda fastigheten. Syftet, enligt propositionen, är att tydliggöra vad som är rimligt att kräva av markägaren när det kommer till kunskapsinhämtning om art- och miljöskydd inför en avverkning.

Ska gå snabbare att avverka

Ett annat förslag handlar om tiden för avverkningsanmälan. Det krävs inget tillstånd för att avverka skog – däremot måste en anmälan göras till Skogsstyrelsen om du ska avverka mer än 0,5 hektar nedanför fjällnära gränsen. Efter sex veckor från att anmälan gjordes får du avverka, om inte Skogsstyrelsen har sagt något annat. Nu vill regeringen korta ner väntetiden till tre veckor istället.

Utredningens förslag var inledningsvis tio dagar, och många remissinstanser har varit starkt kritiska till förslaget. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att det strider mot EU-rätten om krav på effektiva kontrollsystem. Mark- och miljödomstolen är tveksam till att Skogsstyrelsen hinner göra en ordentlig bedömning på den korta tiden. I dagsläget är det bara en liten bråkdel av alla anmälningar som faktiskt handläggs av den ansvariga myndigheten. Flera remissinstanser uttrycker oro över hur det ska påverka artskyddet.

Skogsbolagen positiva – forskare kritiska

Några instanser är däremot positiva till förslaget, bland annat flera skogsbolag och LRF Skogsägarna, som ser det som en effektivisering.

Det återstår att se om en halvering av den nuvarande tidsfristen är tillräcklig för att minska de risker som kan medföras.

Delbetänkandet från 2024, som denna proposition är baserad på, efterföljdes av ett slutbetänkande i augusti 2025 som SMB tidigare rapporterat om. Förslagen möttes av stark kritik från både forskare och miljörörelsen.