Skogsutredningen väcker motstridiga reaktioner: ”Dödsdom för miljömålen”

Nu har skogsutredningens slutbetänkande lämnats över till regeringen. Utredare Göran Örlander föreslår färre regelverk, minskat artskydd och en ökad produktion. Det är drastiska åtgärder som ifrågasätts starkt av både forskare och miljörörelsen.

En robust skogspolitik för ett aktivt skogsbruk heter rapporten som på regeringens uppdrag ser över skogspolitiken. Redan innan sommaren kunde det anas vad författaren Göran Örlander skulle föreslå. Efter slutbehandling står det nu klart att det svenska skogsbruket ska generera ökad tillväxt med bland annat gödsling och främmande trädarter i fokus.

Enklare att upphäva naturreservat

Utredrningen föreslår att det ska bli enklare att upphäva naturreservat, om syftet med reservatet inte längre bedöms rimligt att uppnå. Örlander exemplifierar det med att reservat som gjorts för fåglar som flyttat därifrån inte längre skulle fylla sin funktion:

Man har kanske avsatt ett område för att det har funnits en fågel, till exempel, som har flyttat därifrån. Tanken med det här är att skapa utrymme för skydd på andra ställen”, förklarar Örlander till Sveriges Radio.

Samtidigt ska vi enligt FN-konventioner skydda 30 procent av land och hav. Borde det då inte bli lättare att bilda nya reservat, snarare än att upphäva befintliga? ”Vi gör det tydligare”, lyder Örlanders svar i radioinslaget.

Klimatnyttan beror på vem som räknar

Skogens klimatnytta råder det ständig debatt om. SMB har tidigare berättat om att det ofta beror på hur beräkningarna görs. Göran Örlander råder regeringen att ta fram en ny beräkningsmodell: Fossila utsläpp som uteblir när man använder skogliga produkter bör tas med i beräkningarna, där fokus ska ligga på substitutionsnyttan.

Skogsforskaren Stig-Olof Holm vid Umeå universitet är skeptisk till beräkningarna ur ett klimatperspektiv.

– För att få det rätt måste man väga in inte enbart substitutionseffekter av användande av skogsråvara, samt grad av inlagring av kol i skogsprodukter, utan även skogsbrukets effekter på klimatet genom avverkning. Det vill säga göra en beräkning av olika avverkningsnivåers klimateffekt totalt sett över tid, förklarar Stig-Olof Holm.

Örlander argumenterar i utredningen att koldioxid från skogliga produkter har en kortare omloppstid än utsläpp från fossila källor, och är därför ett bättre alternativ för klimatet.

– Detta vore i och för sig inget problem om vi skulle ha låt säga 100 – 150 år på oss att klara klimatkrisen. Men vi har ca 25 år på oss för att klara en uppvärmning på inte mer än 1,5 – 2 grader jämfört med förindustriell tid, säger Stig-Olof Holm och hänvisar till forskning som visar att minskad avverkning är den bästa klimatanpassningen i Parisavtalets tidsperspektiv.

”Förslagen är en dödsdom för naturarvet”

Från näringslivets håll är reaktionerna positiva. LRF hävdar att utredningen stärker skogens klimatnytta och ger bättre förutsättningar för skogsägare. Branchorganisationen Skogsindustrierna välkomnar fokuset på tillväxt. ”Att öka tillväxten i de svenska skogarna är en av de viktigaste skogspolitiska utmaningarna”, heter det i pressmeddelandet.

Andra aktörer är inte lika positivt inställda. Både Greenpeace och Skydda skogen kallar utredningen för ett ”beställningsjobb från industrin” och ifrågasätter Örlanders opartiskhet.

Utredningen är skräddarsydd för att maximera virkesuttaget genom miljö- och klimatskadlig produktion. Den saknar förslag för ett långsiktigt hållbart skogsbruk i Sverige,”, säger Erika Bjureby, Sverigechef på Greenpeace i ett pressmeddelande.

– Om förslagen genomförs kommer det att leda till att mångfalden i våra skogar utarmas – det handlar i klarspråk om en dödsdom för våra miljömål och för ovärderliga naturarv i skogen, säger Skydda skogens talesperson Elin Götmark till SMB.