Så har det gått för miljöpolitiken – “ett tydligt bakslag”

I veckan släpptes Naturskyddsföreningens granskning av miljöpolitiken den senaste mandatperioden. Den avslöjar att de flesta partier inte gjort vad de lovat i klimat- och miljöfrågor. Tidöpartierna ligger värst till i Naturskyddsföreningens betygsskala.

Granskningen Bakslag i miljöpolitiken – En utvärdering av svensk miljöpolitik 2022–2026 redovisar hur riksdagspartierna har levt upp till sina vallöften inom miljöpolitiken. Dessutom har man tittat på hur partierna har agerat i politiska och lagstiftande processer i både Sverige och EU. Resultatet? I majoriteten av fallen får regeringen dåligt betyg.

Så rankades partierna

Naturskyddsföreningen presenterar en rakning av partiernas miljöpolitik. Inför förra valet fick samtliga partier ta ställning till 22 miljöpolitiska förslag som Naturskyddsföreningen presenterade, och nu har föreningen utvärderat hur partierna i praktiken har agerat i relation till dessa förslag. De har fått betygen grönt, gult eller rött ljus. Grönt ljus betyder att de fört en politik helt i linje med förslaget, och gult ljus betyder att de agerat i samma riktning, men inte hela vägen.

SMB sammanfattar rankning i listan nedan, med en kort förklaring om vad partierna gjort som stack ut: Hur de agerat antingen som opposition eller regeringsparti, och till hur stor del de faktiskt har drivit politik i linje med de 22 förslagen. Även saker som EU-politik, miljöbudgeten och andra politiska processer har vägts in i bedömningen.

Här går det att läsa listan i detalj om varför partierna rankats som de gjort.

1. Miljöpartiet

Det mest aktiva oppositionspartiet som drivit på skarpare miljö- och klimatpolitik, både i Sverige och på EU-nivå. I utvärderingen om partiets löften får de grönt ljus i 19 av de 22 förslag de ställde sig bakom inför förra valet och gult ljus i resterande tre.

2. Vänsterpartiet

V har drivit på för bland annat miljöhänsyn i skogsbruket och stått upp för artskyddet. De sa ja till 21 av Naturskyddsföreningens förslag inför förra valet. Under mandatperioden gav de sedan grönt ljus till 19 frågor, och gult ljus i de resterande tre.

3. Centerpartiet

Centern beskrivs som medelmåttig i miljöpolitiken. De har agerat för klimatet och biologisk mångfald i haven, men har gått i fel riktning för biologisk mångfald på land. De sa ja till 13 av förslagen inför förra valet, men har bara fått grönt ljus i fem av dem i sitt agerande.

4. Socialdemokraterna

Även S beskrivs som medelmåtta, och har gjort bra ifrån sig i klimat- och havspolitik. Däremot sticker de ut i vargfrågan eftersom de vill minska vargstammen, tillsammans med C och SD. De ställde sig bara bakom fem av de 22 förslagen, och får nu grönt ljus i tre, och gult ljus i åtta.

5. Liberalerna

Liberalerna hamnar på en delad femte plats tillsammans med resterande Tidöpartier. På nästan alla områden har de tillsammans med resterande Tidöpartier försvagat miljöpolitiken. Inför mandatperioden sade L ja till så mycket som 18 av Naturskyddsföreningens förslag. Men i efterhand får de bara grönt ljus i två frågor, och gult ljus i två, vilket gör att de rasar i placeringen. Hade den sittande regeringens politik blivit ännu sämre utan Liberalernas ansträngningar? Det går bara att spekulera kring.

5. Moderaterna

Liksom L har Moderaterna försvagat miljöpolitiken i princip alla områden. Transport, energi, skogs- och artskydd, cirkulär ekonomi och bekämpningsmedel är alla områden där M konstateras gå i helt fel riktning. De sa ja till 5 av de 22 förslagen inför förra valet, men får bara grönt ljus i två, och gult ljus i två frågor.

5. Kristdemokraterna

Tillsammans med övriga Tidöpartier får KD bottenbetyg för att ha försvagat miljöpolitiken. De har specifikt drivit på för en lägre ambitionsnivå, bland annat om Sveriges klimatmål och EU:s naturrestaureringslag. KD sa ja till fem av 22 förslag, och har precis som M fått grönt ljus i två frågor, och gult ljus i två frågor under mandatperioden. 

5. Sverigedemokraterna

Även SD delar bottenplatsen. De har varit drivande för att få regeringen att sänka ambitionsnivån i flera frågor, bland annat reduktionsplikt, artskydd och vargjakt. Innan förra valet sade SD ja till ett av Naturskyddsföreningens förslag. I utvärderingen får de grönt ljus i två av frågorna, och gult ljus i en.

Fördjupat oss i fossilberoende mitt i energi- och klimatkris

Den nuvarande regeringen har på det stora hela drivit en politik som Naturskyddsföreningen bedömer försvårar Sveriges möjligheter att nå både de svenska och internationella miljömålen. Regeringspartierna har också motverkat att EU-lagen om restaurering av natur ska komma på plats, och vill ha så låga ambitioner som möjligt i implementeringen, tvärtemot expertmyndigheterna.

Sammantaget får regeringen dåliga betyg förutom när det gäller Östersjön. Där har de arbetat för en utflyttning av trålgränsen, ett förbud mot bottentrålning och lägre kvoter för sill och strömming, vilket är positivt för de marina miljöerna i Östersjön.

Det finns ett tydligt glapp mellan vad partier sade att de vill göra innan förra valet, och vad de sedan faktiskt har gjort eller stöttat. Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, påpekar att även om oppositionens S och C driver en mer ambitiös miljöpolitik än Tidöpartierna, så saknas det miljöambitioner hos både S och C när det kommer till biologisk mångfald. I rankningen hamnar de som “medelmåttor”.

Polariseringen i klimat- och miljöfrågor har fortsatt öka, konstaterar Naturskyddsföreningen, trots att friska ekosystem och miljöer utan gifter inte borde vara politiskt färgat. Och samtidigt ökar även koldioxidutsläppen och förstörelsen av vår natur. 

Vi befinner oss i en global energikris och samtidigt är vi i ett läge där regeringens politik har fördjupat Sveriges beroende av fossila bränslen. Regeringens politik och fokusering på kärnkraft har resulterat i en kraftig inbromsning av utbyggnaden av förnybar energi. Regeringens svaga politik för biologisk mångfald har dessutom bidragit till att förvärra naturkrisen, och därmed till att minska naturens motståndskraft, vilket gör hela samhället mer sårbart”, säger Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.