Internationella kvinnodagen närmar sig och det kan vara dags att lyfta fram att kvinnodominerande drivkrafter för hållbarhet ofta får stå tillbaka – trots att kvinnor generellt står för mindre utsläpp på vår planet. Teknikoptimismen, som drivs av en relativt liten mansdominerad befolkningsgrupp, har istället monopol över den politiska hållbarhetsagendan.
Många drivkrafter för hållbarhet
Science Park Borås har sedan länge arbetat med att belysa drivkrafter och trender som påverkar möjligheten att förflytta hållbarhetsbeteeendet hos individer, företag och kunder. Redan 2019 års rapport visade sex tydliga grupperingar i Sverige där giftfrihet & hälsa, minimalistiskt & enklare liv, stil & kreativitet, gemenskap & familj, engagemang & aktivism syns som tydliga drivkrafter utöver teknikoptimism. Giftfrihet och hälsa var den absolut största gruppen.
Kraften i hälsan som drivkraft
När covidpanedemin rullade över världen noterade teamet vid Science Park Borås konsumtionsområde snabbt att drivkraften att förändra beteende när hälsan står på spel var precis så hög som trendspaningen observerat. Det var enorma beteendeförändringar i minskat flyg, hemarbete med mera som på kort tid minskade utsläppen.
Männens teknikoptimism dominerar
De efterföljande åren har flera uppföljande trendspaningar gjorts. Och trots att teknikoptimisterna är en relativt liten grupp i befolkningen, tycks denna grupp, som helt domineras av män, ha haft monopol på många av de miljö- och klimatåtgärder som diskuterats i politiken.
Negativa sidoeffekter av teknik
Redan Romklubben konstaterade därtill inför FNs miljömöte 1972, att det finns stora risker för oönskade sidoeffekter av tekniska landvinningar. Många dagsaktuella studier lyfter också fram så kallade rekyleffekter, där ett känt exempel är att innehav av miljöbil kan leda till att människor ”unnar sig” längre körsträckor vilket kan ge ökade utsläpp totalt sätt. Miljöinstitutet IVL är en av de aktörer som arbetat mycket med hur policy och styrmedel kan utformas för att undvika rekyleffekter inom transportområdet.
Känslomässig anknytning till hållbarhetsfrågorna
I den nyligen lanserad Normskiftesrapporten, framtagen av en expertgrupp under Delegationen för cirkulär ekonomi, lyftes återligen behovet av andra typer av åtgärder än teknik. Nu för att få till stånd det nödvändiga normskiftet från linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi, där material cirkulerar på ett energieffektivt och resurssnålt sätt. Rapporten pekar bland annat på att det i första hand inte är mer fakta som behövs, utan snarare emotionell anknytning till hållbarhetsfrågorna och gemensamma berättelser om hur det nya hållbara och mer cirkulära livet kan se ut. Slutsatserna vilar i hög grad på beteendevetenskaplig forskning om hur människor kan förändra beteende. Vi behöver helt enkelt framtidsbilder att sträva mot.
Och regeringen då?
Den som studerar nuvarande regerings miljöpolitik i statsbudgeten kan dock konstatera att teknik som ensam lösning fortfarande frodas i regeringskansliet. Exempelvis finns ett ensidigt fokus på byte av bränsle som lösning på flygets klimatutmaningar, i stället för att kombinera teknikutveckling med förändrade transport- och resmönster.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
