Unga känner hopplöshet för miljöfrågor – positiva budskap behövs

I avhandlingen ”Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om hållbarhet” har gymnasiestudenter fått beskriva sin syn på framtiden. Det visar sig att många unga har en mörk syn på framtidens miljö och klimat.
Studien har låtit 343 ungdomar har fått svara på hur de ser på framtiden. Det framgick att många tror på miljökollaps snarare än en hållbar framtid.

Det är en dyster bild av framtiden som målas upp när det gäller miljöområdet. Ännu mer dystert är det att unga människor i dagens samhälle har de här bilderna av framtiden och dessutom inte anser sig förmögna att förändra utvecklingen, säger Kajsa Kramming, doktorand bakom studien.

Gymnasieleverna är medvetna om miljö och klimatfrågor, men känner en maktlöshet i hur de kan påverka situationen. De har också svårt att se hur politiker, näringslivet och skolan kan hjälpa till att skapa en hållbar framtid.

Det viktiga att ta med sig från studien är att det finns ungdomar i 17-18-årsåldern som går runt och på ett väldigt reellt sätt förväntar sig en framtid för sig själva, sina barn och barnbarn där världen kan komma att kännetecknas av miljökollaps och klimatkaos, säger Kramming.

Ungdomarna vill se handlingskraft och att positiva saker händer. De söker efter vägar att påverka och vara klimatsmarta och miljövänliga. Känner de att det misslyckas så uppstår en känsla av maktlöshet.
De tycker inte heller att miljöfrågor får tillräcklig uppmärksamhet i mediabruset. En lösning är enligt Kramming att prata om klimat- och miljöfrågor på ett nytt sätt.

Precis som med andra samhällsfrågor är det viktigt att bryta ”tabun” kring att prata om frågan, liksom det är att kritiskt ifrågasätta vilka samhällsstrukturer som försätter oss i den sitsen att vi konsumerar 4,2 jordklot per år som svenskar, säger Kramming till SMB

Svårt att bryta normen
Till skillnad från andra frågor som tillexempel jämställdhet, så ser ungdomarna det är mindre accepterat att bryta normer när det kommer till miljöfrågor. I fråga om jämställdhet, lyftes individualismen och normbrytande fram, för att inte vara som ”alla andra”. När det gäller miljö och klimatfrågor ville de gärna följa miljövänliga trender, men inte på bekostnad av social status eller pengar genom ett dyrare alternativ.
En början till att komma över detta, är enligt Krammig att visa på att det finns ett ”miljöcommunity” för ungdomar.
Hela avhandlingen hittar du här