Miljörörelsen vinner dom mot norska staten

Greenpeace och Natur og Ungdom vinner domen mot norska staten i målet om nya oljefält. Domstolen har ogiltigförklarat oljefälten, och pekade bland annat på att regeringen inte gjort en ordentlig miljökonsekvensbedömning när de godkände utbyggnaden av oljefälten.

I juni 2023 godkände den norska staten förslag från olika företag att utveckla totalt 19 nya oljefält. Detta skulle vara en del av en strategi för att utveckla produktionen under de kommande åren. Den norska oljan är, enligt norska staten, nödvändig för Europas energisäkerhet.

Norge har gått om Ryssland och är idag Europa största oljeproducent. Miljöorganisationerna Greenpeace och Natur og Ungdom begärde ett omedelbart stopp för utvecklingen av de tre marina oljefälten Breidablikk, Yggdrasil och Tyrving, och tog därför den norska staten till domstolen.

Greenpeace skriver att Olje- och energidepartementet genomförde en bedömning bakom stängda dörrar och kom fram till att utsläppen från Tyrving och Yggdrasil, som förväntas uppgå till mer än sju gånger Norges nuvarande årliga utsläpp, inte har någon påverkan på klimatet. Det norska energidepartementet sade att man var övertygad om att de relevanta godkännandena inte stred mot lagen och att direkta och indirekta utsläpp från enskilda utbyggnader hade beaktats.

Förhandlingarna inleddes i november 2023, och nu har domstolen fattat ett beslut. Domen fastställer att olje- och gasfälten Breidablikk, Yggdrasil och Tyrving godkändes på olaglig grund och ogiltigförklarar statens godkännande för oljefältens utbyggnad. Domstolen förbjuder också staten att bevilja alla nya tillstånd som krävs för att bygga ut och utöka oljeproduktionen ytterligare på fälten.

Det här är en viktig seger för nuvarande och framtida generationer, och för miljön. Med denna dom kommer miljontals fat olja att stanna kvar i marken, säger Gytis Blaževičius från Natur och Ungdom.

Stämningsansökan för oljefälten är en del av en större rörelse som handlar om att hålla stater och företag ansvariga för klimatkrisen, och det är inte första gången aktivister använder en stämning som verktyg för att hävda sina rättigheter.