Nya tekniker återvinner infångad koldioxid

För att världen ska kunna hålla sig till Parisavtalet behöver redan existerande koldioxid i atmosfären fångas in. Den ifrågasatta metoden innebär att den infångade koldioxiden därefter förvaras, men nu öppnas även möjligheten för att återvinna gasen.

För att temperaturerna ska stabilisera sig på en två-gradig ökning behöver vi enligt FN:s klimatpanel IPCC att få bort ungefär 10 miljarder ton koldioxid ur atmosfären. Även i den statliga SOU-utredningen ”Vägen till en klimatpositiv framtid” föreslås att Sverige ska lagra koldioxid som ett sätt att nå nollutsläpp till år 2045 och därefter uppnå negativa utsläpp.

Trots att infångning av koldioxid, vilket ofta går under benämningen CCS (Carbon Capture and Storage), ofta presenteras som ett oundvikligt komplement till vanliga utsläppsminskningar finns det fortfarande stora osäkerheter med lösningen. Ännu finns till exempel inga storskaliga kommersiella anläggningar för CCS. En bidragande orsak till det är att industrin anser att tekniken för lagringen är för dyr.

Nu aktualiseras dock nya möjligheter som handlar om att återvinna den infångade koldioxiden som ett alternativ till att enbart gräva ner den. Den infångade koldioxiden skulle till exempel kunna återvinnas som elektrobränsle eller nyttjas i tillverkningen av plastprodukter. Franska L’Oréal lanserar exempelvis inom kort schampo- och balsamflaskor tillverkade av infångad koldioxid.

Med en industri för elektrobränslen på plats skulle vi kunna lagra så mycket koldioxid som vi måste och återanvända resten. Om allt går väl skulle andelen koldioxid som återanvänds kunna öka successivt, säger Jens Wolf, forskare på RISE.

Möjligheten att återvinna koldioxiden gör att fler industrier skulle kunna se ekonomisk potential i att satsa på CCS. Ett problem med återvinningen är dock att koldioxiden riskerar att försvinna upp i atmosfären igen, till exempel om schampoflaskorna förbränns.