Arktis klimat skiftar till ett nytt tillstånd

Foto: Unsplash / Pixabay (Public Domain)

Arktiska rådet har kommit med en stor rapport om klimatförändringarna i Arktis. Huvudbudskapet är att klimatet i Arktis håller på att skifta till ett nytt tillstånd. Artikeln består av en kortare sammanfattning i fyra punkter och sedan en längre fördjupning.

Fyra viktigaste punkterna från rapporten:

1. Klimatförändringarna går snabbt. Uppvärmningen i Arktis har under de senaste 50 åren varit dubbelt så snabb som i övriga världen. Arktis befinner sig i en uppvärmningsspiral. Mängden is som årligen smälter från den grönländska landisen motsvarar ett isblock som är 7,5 kilometer på alla sidor. Hastigheten på isavsmältningen har nästan fördubblats på mindre än 10 år. Detta tillsammans gör att Arktis idag är annorlunda jämfört med Arktis för bara 20 år sedan. Arktis håller på att skifta till ett nytt tillstånd.

2. Det kommer att bli värre. Arktiska havet riskerar att bli isfritt på sommaren i slutet av 2030-talet. Med all avsmältning från landisar i hela världen bedöms världshavet stiga med 74 centimeter till år 2100, om utsläppen fortsätter som hittills. Detta betyder att FN:s klimatpanel IPCC delvis har underskattat havsytehöjningen. Mer sötvatten från isarna riskerar att påverka havscirkulationen i Nordsjön och norra Atlanten.

3. Leder till allvarliga konsekvenser för människor och djur. Havsytehöjningen påverkar hela världen. Lokalbefolkningen i Arktis drabbas hårt när stigande hav och smältande permafrost tvingar samhället att flytta. Betande djur som renar och myskoxar drabbas och minskad havsis stör livscykeln för isbjörnar, sälar och valrossar. Klimatförändringarna riskerar att förvärras när växthusgaser frigörs från permafrosten och oljeborrning blir mer lättillgängligt.

4. De värsta konsekvenserna kan undvikas. Uppvärmningen av Arktis kommer att fortsätta, även om världen skulle göra stora utsläppsminskningar under den närmaste tiden. Men de allra värsta konsekvenserna av en global uppvärmning kan fortfarande undvikas. Om utsläppen minskar kan en del av förändringarna i Arktis stabiliseras efter 2050.

Nedan följer en lite mer utförlig sammanfattning om hur klimatet i Arktis förändras, hur det riskerar att förändras, vad konsekvenserna blir och vad vi kan göra år det.

———————————————————————————————————————————————————————-

FÖRDJUPNING:

Rapporten är framtagen av 90 forskare och granskad av 28 experter.

Klimatförändringarna i Arktis går snabbt

Uppvärmningen i Arktis har under de senaste 50 åren varit dubbelt så snabb som i övriga världen. Att Arktis värms upp snabbare än övriga världen beror på återkopplingsmekanismer. Dels utstrålar kalla områden värme långsammare, vilket leder till att mer värme stängs inne av växthusgaserna. En annan viktig anledning till att Arktis värms upp snabbare är att mindre värme reflekteras tillbaka när ljusare ytor som snö och is ersätts av mörkare ytor som hav och mark. Arktis befinner sig i en uppvärmningsspiral.

Isavsmältningen från Grönlands landis ökar. Mellan 2011-2014 smälte årligen en mängd is som motsvarar ett isblock som är 7,5 kilometer på alla sidor. Isavsmältningen gick nästan dubbelt så snabbt under denna period jämfört med 2003-2008.

Utbredningen på havsisen minskar över tiden, även om den varierar mellan åren. Havsisens tjocklek har minskat med 65 procent mellan 1975-2012. Antalet dagar med snö har minskat med 2-4 dagar på årtionde. De senaste åren har snöutbredningen i juli i delar av Nordamerika och arktiska Eurasien varit 50 procent mindre jämfört med innan år 2000.

I skogarna ersätts barrträd av lövträd i allt snabbare takt.

Detta tillsammans gör att Arktis idag är annorlunda jämfört med Arktis för bara 20 år sedan. Arktis håller på att skifta till ett nytt tillstånd.

Konsekvenser av kommande klimatförändringaar

Arktiska havet riskerar att bli isfritt på sommaren i slutet av 2030-talet.

Om utsläppen fortsätter som hittills kommer avsmältningen av den arktiska landisen att bidra med en havshöjning på 25 centimeter mellan 2006-2100. Om all avsmältning från landisar i hela världen räknas med innebär detta att havsytan bedöms stiga med 74 centimeter till år 2100, om utsläppen fortsätter som hittills. Detta betyder att FN:s klimatpanel IPCC delvis har underskattat havsytehöjningen.

När isen smälter blir det mer sötvatten i Arktiska havet. Hittills har mängden sötvatten ökat med 11 procent i de översta lagret av havet. Mer sötvatten från isarna riskerar att påverka havscirkulationen i Nordsjön och norra Atlanten.

Träd och höga buskar kan komma att börja växa på tundran.

Konsekvenser för människor och djur

Klimatförändringarna i Arktis påverkar hela världen. Kustområden och låga öar i hela världen kommer att drabbas av mer översvämningar, erosion, förorenat dricksvatten, skador på byggnader, infrastruktur och ekosystem på grund av det stigande världshavet.

Lokalbefolkningen i Arktis riskerar att drabbas hårt. Samhällen vid kusten tvingas flytta när havet stiger och permafrosten smälter. Markens kapacitet att bära byggnader har minskat med 40-50 procent sedan 60-talet i delar av Sibirien på grund av att permafrosten smälter.

Avfall från industrier och kommuner riskerar att frigöras och hamna i dricksvattnet när permafrosten töar. Dessutom uppstår risker för matsäkerheten.

Varmare klimat leder till mer regn på snö vilket skapar ett islager som gör det svårt för betande djur som renar och myskoxar. Minskad havsis stör livscykeln för isbjörnar, sälar och valrossar.

Ökad uppvärmning riskerar dessutom att leda till ännu mer uppvärmning. Förutom att mindre värme reflekteras tillbaka när snö och is smälter så riskerar växthusgaser att frigöras när när permafrosten smälter. Klimatförändringarna riskerar dessutom att underlätta för oljeborrning.

Totalt kan förändringarna i Arktis orsaka enorma ekonomiska skador.

Vad kan vi göra?

Uppvärmningen av Arktis kommer att fortsätta, även om världen skulle göra stora utsläppsminskningar under den närmaste tiden. Det beror på att de växthusgaser vi hittills släppt ut kommer fortsätta bidra till uppvärmning. Även om Parisavtalet uppfylls bedöms temperaturökningen över det arktiska havet på vintern bli 5-9 grader varmare i slutet av detta århundrade jämfört med genomsnittet 1986-2005.

Men de allra värsta konsekvenserna av en global uppvärmning kan fortfarande undvikas. Om utsläppen minskar kan en del av förändringarna i Arktis stabiliseras efter 2050.

Om vi minskar utsläppen i enlighet med Parisavtalet kan ökningen av den globala havsytehöjningen till år 2100 bli 20 centimeter lägre än vad den annars skulle ha blivit och snötäckets utbredning skulle kunna stabiliseras på en nivå som är 10 procent under den nuvarande.

Parisavtalet kan alltså endast bromsa den klimatförändring som pågår. För att börja återkalla uppvärmningen räcker det inte med minskade utsläpp, det krävs att växthusgaser börjar tas tillbaka från atmosfären.

Miljö online2

Liknande artiklar