Det blev ingen komplett skogsproposition från regeringen, som tidigare utlovats. Nu presenteras istället en lagrådsremiss med några förslag till förändringar i lagstiftningen. Om de genomförs minskar möjligheterna att skydda den biologisk mångfalden medan ökad avverkning stimuleras.
Regeringen drog igång flera skogspolitiska utredningar efter sitt tillträde. Ambitionen har varit att göra ett rejält omtag av ännu gällande 1993 års skogspolitiska reform, med betoning på ökad skogstillväxt och höjd produktion.
Nu lyfter man dock bara ut ett av skogsutredaren Göran Örlanders delbetänkande från 2024, ”Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk.” Kullgren betonade att de övriga utredningarna bereds i regeringskansliet.
Förslagen som nu alltså går till lagrådet för granskning presenterades på en kort presskonferens under tisdagen. Förutom landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) deltog liberalernas landsbygdspolitiska talesperson Elin Nilsson och John Widegren, moderat gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet.
Mer frihet och mindre socialism, enligt ministern
Mindre byråkratiskt krångel och stärkt äganderätt var i fokus vid presentationen. Peter Kullgren betecknade rent av åtgärderna som ”mindre socialism och mer frihet.”
Exempel på ”minskat krångel” är att minska väntetiden från sex till tre veckor från det att en avverkningsanmälan görs hos Skogsstyrelsen tills avverkningen får påbörjas. Något miljöorganisationer fruktar ska leda till att ännu fler skyddsvärda objekt slinker genom den redan idag glesmaskade tillsynen. Rätten för till exempel miljöorganisationerna att överklaga Skogsstyrelsens så kallade ”icke-beslut” till förvaltningsdomstolarna ska tas bort. (Med icke-beslut, eller nollbeslut, menas att avverkningsanmälan i praktiken inte prövas av myndigheten).
Kopplingen mellan avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen och kraven på samråd enligt miljöbalken ska också försvinna. I fortsättningen ska sådant samråd inför avverkningar och annat skogsbruk bara göras i de fall regeringen särskilt bestämmer det. Villkor kring detta ska presenteras senare i en förordning.
Skogsägare ska mötas av tydliga regler och rimliga villkor. Med de här förslagen förenklar vi regelverket, stärker äganderätten och gör det mer förutsägbart att bedriva ett aktivt skogsbruk. Den som äger och brukar skog ska kunna fatta långsiktiga beslut utan onödig byråkrati, betonade Kullgren under presskonferensen.
Ett förslag i Örlanders delbetänkande för att påtagligt öka förutsägbarheten och stärka äganderätten för skogsägare var att införa en ersättning – så kallad skogsmarksersättning – i de fall objekt med höga skyddsvärden får avverkningsförbud. Någon ersättning finns inte idag, och Örlander uppskattade kostnaden för ett sådant system till mellan 300 och 600 miljoner kronor årligen (här SMB:s artikel om saken 2024).
Inget ekonomiskt skydd för skogsägaren
Förslaget tas dock inte upp i regeringens lagrådsremiss. Det betyder att de skogsägare, vars avverkningar faktiskt stoppas av miljöskäl även i fortsättningen får ta den ekonomiska smällen själva. Örlander föreslog att samma ersättning skulle utgå som vid bildande av naturreservat, 125 procent av marknadsvärdet.
Att Tidöregeringen avvisar ett sådant förslag är emellertid helt logiskt. Miljöbudgetens anslag för inköp av skyddsvärd skog och reservatsbildning drogs ned med 1,5 miljarder kronor redan hösten 2022 i ett av den nytillträdda regeringens första beslut, och har inte kompenserats sedan dess.
Landsbygdsministerns ord om att svenskt skogsbruk nu kommer stärkas får starkt mothugg i en kommentar till Dagens ETC från internationellt verksamme skogsprofessor emeritus Sten B Nilsson:
Vilken antiklimax, det var patetiskt. De här förslagen förändrar ingenting på det stora hela och de kommer definitivt inte att påverka svensk skogsnärings konkurrenskraft ett smack, säger han till tidningen.
Även Naturskyddsföreningens ordförande, Beatrice Rindevall är starkt kritisk:
Regeringen verkar ha lyssnat mer på skogsindustrins lobbyister än på sin egen expertmyndighet Skogsstyrelsen. Vårt naturarv förloras nu i snabb takt, säger hon i en kommentar till DN.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
