Leif Öster: Inte ens regeringen själv är nöjd med röran man skapat i skogen

Väldigt mycket röra har skapats av Tidöregeringens råddiga skogspolitik. Man har lovat såväl minskat krångel som ökad lönsamhet, men det som presenterats uppfyller varken det ena eller det andra löftet. Samtidigt visar många markägare allt starkare intresse för att avsätta biologiskt värdefull skog till formellt skydd, skriver SMB:s krönikör Leif Öster.

KRÖNIKA Ordet råddigt lär vara finlandssvenska, men användes häromdagen av en jordbrukande granne som recenserade regeringen leverans av löften om minskat regelkrångel och ökad lönsamhet i svenskt jord- och skogsbruk. Och la till: ”En dj-a röra av löften utan åtgärder i panik innan valet.”

En dj-a röra av löften utan åtgärder i panik innan valet. La han till.

Bakgrunden var regeringens beslut om att begränsningar vid artskydd ska utgå, men utan att regeringen har frågat EU om lov. Man har inte ens fått fram en lista över vilka arter som avses. Regeringen har också tydliggjort skogsägarens kunskapskrav enligt miljöbalken och skyldigheten att tåla betydande kostnader för att få fram kunskap om vilka arter man har. För en genomsnittlig 4,3 hektar stor avverkning handlar detta om merkostnader på upp till 30 000 kronor. Allt över det betalar staten.

Samråd bättre än böter eller fängelse

Om skogsägaren därefter vet eller tror att hen har höga naturvärden ska samråd med myndigheterna ske. För gör man fel väntar böter eller fängelse. Osäkra eller smarta skogsägare kan mycket väl tänkas att alltid samråda och då får skogsstyrelsen 10 000-tals nya ärende på sitt bord.  Skogsstyrelsen har redan har alldeles för lite resurser och dessutom finns ett rykte om att regeringen skriver på ett helt nytt regleringsbrev med massor av nya arbetsuppgifter för just skogsstyrelsen.

Ja, rörigt är väl bara förnamnet. Dessutom arbetar en Egendomsskyddskommitté med att se över grundlagsskyddet för rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar. Arbetet ska redovisas senast den 17 augusti. Intressant här att i direktivet till kommittén påminner regeringen om att praxis i Sverige är att man inte har rätt till ersättning när man följer lagar kring miljöskydd.

”Pengar ska ut om markägare stoppas”

Men samtidigt står KD:s ledamot Kjell-Arne Ottosson i riksdagen och lovar fri tillgång på pengar;  ”Det spelar ingen roll hur mycket pengar som regeringen har avsatt i budgeten, för om någon markägare blir stoppad ska pengarna ut. Det är en rättighetslagstiftning, och det fungerar alltså så”.

Märkligt. Det kan ju bli tal om hur mycket pengar som helst och ingen konsekvensberäkning av kostnaderna har presenterats.

Enligt MP:s Rebecka de Moine finns det även ett mycket stort intresse från privata skogsägare för frivilligt formellt skydd. Även där saknas pengar. Mellan 2023 och 2024 hörde 556 markägare av sig på olika sätt till Skogsstyrelsen och länsstyrelsen och bad om att frivilligt få sin mark skyddad.

Inte ens regeringen är nöjd med sin insats

Tidningen ATL:s duktiga skogsreporter Sara Johansson skrev häromdagen ”Inte ens regeringsföreträdarna är nöjda med vad de gjort”. Nästan alla som arbetar med jord- och skogsbruk håller nog med Sara. 

Av Tidöavtalets löften om åtgärder för att småföretag ska kunna  ”växa, anställa folk och attrahera kapital” finns inget gjort. Jo förstås, regeringen har tagit bort kravet på danstillstånd och underlättade för gårdsförsäljning. Men detta berör mindre än en procent av landsbygden 200 000 företag.  Även Svenskt Näringsliv och Företagarna är missnöjda med regeringens arbete.

Var står Socialdemokraterna egentligen?

I en  analys gjord av Mellanskog hållbarhetschef Marie Wickberg konstaterade hon att det i alla fall på pappret ser ut som om 86 procent av riksdagen står bakom den övergripande skogspolitiken. Detta eftersom även Socialdemokraterna röstade för regeringens skogsproposition.

Ganska typiskt (S)-strategi just nu tycker jag. Man låter regeringen göra bort sig och ligger bara lågt och hoppas vinna valet i höst. Men det finns en liten ledtråd. Malin Larsson, som är partiets verkliga skogsexpert, återkom flera gånger i riksdagsdebatten 15 juni till behovet av ett helhetsgrepp. Hon säger att ”Det saknas fortfarande ett samlat helhetsgrepp…….. där brukande, biologisk mångfald, klimat och markägares rättigheter vägs samman”.

Låt mig gissa: Om de rödgröna vinner valet i höst tillsätter (S) snabbt en parlamentarisk skogskommitté för en helt ny skogspolitik av samma dignitet som 1993. 

Leif Öster är skogsägare, ekoturismföretagare, debattör och föreläsare. Han medverkar regelbundet med helgkrönikor hos SMB.