Leif Öster: Sockrade bud till Centerpartiet avgör inte framtiden för skogsägarna

Både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson lockar nu Centern med sockrade bud för att få in partiet i deras lag. Bland erbjudandena ingår säkert löften om stort inflytande på den svenska jord-och skogspolitiken de närmaste fyra åren. Det skriver SMB:S krönikör Leif Öster som efterlyser ett rejält omtag i skogspolitiken för att både skydda naturvärden och tillgodose mindre privata skogsägares intressen.

KRÖNIKA Helt avgörande för landets skogsägare är hur mycket nya pengar som avsätts till ersättning för skogsägare med höga naturvärden. Svaret på den frågan är i sin tur beroende om MP och V fått vara med i paketeringen av Anderssons bud.

Det sägs att vid bilväg är det avverkade svenska virket värt 60 miljarder kronor räknat i årsomsättning. Ungefär 36 miljarder avser virke från privata små skogsägares skogar. Så när industrin nu sänker virkespriserna med 25-30 procent försvinner i runda tal 10 miljarder från landsbygden. Det är ett hårt slag som den avgående landsbygdsminister Peter Kullgren borde oroa sig för.

Istället kan Aftonbladet berätta om hur Kullgren haft en rad möten med den virkesköpande industrin utan protokollförda möten. Inte så konstigt om ministern samtidigt haft motsvarande möten med andra intressen och därefter gjort politiska avvägningar. Kullgren säger till tidningen att sådana möten hålls inom ramen för det Nationella skogsprogrammet. Men det programmet fungerar ju inte. Det har uppenbarligen hans hemliga skogsindustrigrupp gjort – och bidragit till att Sverige intagit en mycket kritisk hållning till allt vad skoglig naturvård heter.   

Kostnaderna för plantering kan minska kalhyggesbruk

Det finns en annan sida av kalhyggesbruket som skogsnäringen håller tyst om. Enligt lag ska ny skog etableras efter avverkningen. Men det har blivit extremt dyrt. Idag slutar kostnaderna ofta på 20 000 kronor per hektar eller mer. Lägg därtill stigande kostnader för räntor, avverkningar och transporter och sjunkande virkespriser. Man behöver inte ens vara gymnasieekonom för att se den omöjliga ekonomiska kalkylen i dagens kalhyggesbruk. Inte konstigt att allt fler skogsägare tvekar att avverka sin skog. Den är ofta mer värd om den får stå kvar och växa. Kombinationen ökade kostnader och lägre virkespriser  kommer rimligen leda till en annan sorts skogsbruk.

I slutet av oktober kom två mycket intressanta skogsrelaterade publikationer.. En viktig rapport från IVA och en ny intressant bok av Sten B Nilsson. Båda kan laddas ner kostnadsfritt via länkarna.

Skogen måste ses som ett system

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) rapport heter ”Skogens värden – möjligheter och utmaningar”. Rapportens kanske viktigaste budskap är att målkonflikterna inte går att trolla bort. Mer virkesproduktion kan påverka andra ekosystemtjänster, och konflikterna mellan produktion, biologisk mångfald, klimat, renskötsel och rekreation måste därför hanteras öppet. Skogen måste ses som ett fungerande ekosystem, inte bara som en producent av virke eller som en samling arter som ska skyddas. Framtidens skogspolitik bör därför styra mot robusta och variationsrika skogslandskap som samtidigt kan leverera virke, biologisk mångfald, kolinlagring, vatten, rekreation och andra nyttor – och som klarar ett förändrat klimat.

Huvudbudskapet i Sten B. Nilssons nya bok ”När framgången blir ett hinder” är att skogsindustrins historiska framgång har blivit ett hinder för nödvändig förändring.

Nilsson menar att den svenska modellen varit oerhört framgångsrik på det den byggdes för: att öka virkesförrådet, säkra råvara till en konkurrenskraftig industri och skapa stora exportinkomster. Just framgången har gjort att skogssektorn fortsatt att optimera och försvara samma system – trots att omvärlden och kraven på skogen har förändrats.