MSB:s nya folder ”Om krisen eller kriget kommer” är utförlig och omfattande, utom i ett avseende där myndigheten misslyckas helt. Det handlar om den klimatkris vi redan är inne i, men som avhandlas knapphändigt på en enda sida, skriver SMB:s krönikör Mattias Goldmann. Och råder såväl MSB som regeringen att lyssna till klimataktivisternas maningar om att ta klimatfaran på allvar och agera därefter.
KRÖNIKA Du ska ha fått den i brevlådan, och kanske har du under julledigheten rentav läst den. Jag tänker förstås på nya versionen av ”Om krisen eller kriget kommer”, den brandgula foldern om hur vi ska agera för att alla vara ”en del av Sveriges beredskap.”
Första versionen kom 1943, mitt under andra världskriget. I den fanns skrivningar om skyddsrum, bombanfall, sabotage och spioneri som drygt åttio år senare känns förfärande aktuella. 2018 års version har åldrats sämre, eftersom det de gångna sex åren hänt så mycket i vår omvärld – coronapandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Sveriges medlemskap i Nato är tre exempel på sådant MSB förstås inte visste om när de skrev foldern.
Inte heller klimatkrisen fanns med – förrän nu, men det avsnittet tycks ha skrivits med ingången ”vi behöver något om klimat också”.
Klimatkrisen blir en fråga om korvgrillning
Sedan 1943 har skriften blivit dubbelt så tjock och är nu på 32 sidor. En enda sida tillägnas klimatkrisen; lika mycket eller lite som för att beskriva hur vi ska göra med våra husdjur om det blir krig. Klimatkrisen har rubriken ”Extremväder”, med texten ”Extremväder som skyfall, översvämningar och värmeböljor blir allt vanligare. Risken för naturolyckor som jordskred och skogsbränder ökar.”
Det enda handfasta tipset är att ”Ta reda på om det är eldningsförbud innan du eldar eller grillar.” Att reducera klimatkrisen till att korvgrillningen kanske får ställas in vore skrattretande om det inte vore så allvarligt.
”Ta varningarna på allvar” skriver MSB. Det är just vad vi alla behöver göra. Vi kan förbereda våra boenden för extremhetta, vi kan ha beredskap för att kraftiga stormar slår ut elnätet eller blåser ned träd och vi kan vara redo på att torkan gör att vattenkranen rosslar tomt.
Klimatanpassning får tio kronor per svensk i stöd
Men mycket behöver ske på samhällsnivå; en våldsam skogsbrand som förflyttar sig hundratals meter i minuten kan vi inte skydda oss mot som individer, inte heller översvämningar så kraftiga att bilar och hus flyter iväg eller stormar som gör vägarna ofarbara, matbrist på grund av torka eller utdöda pollenisatörer eller klimatdrivna flyktingströmmar. Också våra politiska beslutsfattare behöver ta varningarna på allvar.
För det första: Klimatanpassa snabbt. Det statliga stödet till klimatanpassning är försvinnande litet, inte ens hundra miljoner kronor om året – 300 000 kronor per svensk kommun eller en knapp tia per svensk. Det måste snabbt utökas, med en klimatakut att smidigt få medel från när klimatkrisen slår till, hårt och obevekligt – men också mer förebyggande arbete.
För det andra: Sluta förvärra. Sänkta priser på fossila drivmedel, avskaffat stöd till kollektivtrafiken, fyrdubblad moms på reparationer, inställda ansökningsomgångar för Klimatklivet… Allt detta häller bensin på elden och lämnar medborgaren i sticket. Också lokalt förvärrar många kommuner situationen genom att bevilja och aktivt utveckla bostadsområden i klimatmässigt särskilt utsatta lägen.
För det tredje: Lär av erfarenheterna. Pandemin visade hur vi i kristider kan samarbeta och hur politiken kan kliva fram och tydligt ange vad som förväntas av oss medborgare – vilket de flesta av oss tacksamt tar emot. I klimatkrisen gömmer sig våra folkvalda bakom påståenden att det saknas folkligt stöd för en ansvarsfull politik – trots att vi gång på gång ser att det inte stämmer.
Ibland har någon tagit illa vid sig av klimataktivister som satt sig i vägen för biltrafiken. Nu ser vi dock att det är själva klimatförändringarna som försvårar vår rörlighet. Vi ser också klimataktivister som Extinction Rebellion som tar vid där MSB går bet; medan myndighetens tips begränsar sig till grillstopp, ger de i ”När klimatkrisen kommer” en allvarstyngd uppmaning att agera för att fortsatt kunna hejda det värsta.
Det är viktigt och värt beröm, men den broschyren kommer inte i varje hushålls brevlåda och för många står själva avsändaren i vägen för budskapet. Därför måste politiken agera och göra vad den brandgula foldern manar till; ta varningarna på allvar.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
