Risken är att ingen blir nöjd med skogsproppen

Inom kort lägger regeringen fram sin skogsproposition. Det finns risk för att innehållet medför sämre villkor för landets mindre skogsägare eftersom förslagen gynnar skogsindustrins intresse av lägre virkespriser. Men ett och annat regeringsbeslut förtjänar också beröm – till exempel den nya AI-baserade karttjänsten för att identifiera skyddsvärda skogar. Fast den är knappast populär bland virkesköparna, skriver SMB:s krönikör Leif Öster.

KRÖNIKA Som Supermiljöbloggen redan rapporterat publicerade Skogsstyrelsen nyligen en maktutredning gjord av externa forskare. Den visar att bland annat skogsnäringens lobbyister har ”svängdörrar” in i den politiska maktens centrum.  Både Sveriges Radio och DN har följt upp  utredningen i egna reportage. Som av en händelse lägger regeringens nu sitt förslag om ett lobbyregister. Det är en mycket bra början. Men enligt granskningsinstitutet Klägget, som drivit kravet på ett register i över tio år, finns det betydande kryphål som måste täppas till på sikt. 

Lagrådet nästa – men behövs det?

Regeringens förslag till lobbyregister granskas nu av lagrådet. Tanken är att lagrådets domare bland annat ska se hur lagförslag förhåller sig till grundlagar och annan rätt. Inom kort ska lagrådet även titta på regeringens utlovade förslag till en förändrad skogspolitik. Förslagen ska offentliggöras den 17 mars, så det börjar bli riktigt bråttom för regeringen.

Apropå lagrådet så undrar professorn i civilrätt, Mårten Schultz, i en SvD-krönika om lagrådet behövs. Regeringen gör ju ändå gör som den vill. Man kan ställa samma fråga vad gäller regeringens sätt att hantera remissarbetet kring den senaste skogsutredningen. Trots att i stort sett alla remissinstanser utom den virkesköpande industrin framfört kritik verkar regeringen inte ta till sig synpunkter. Risken är väl att ingen blir nöjd med lagförslagen och att polariseringen ökar än mer i skogsdebatten.

Minus två miljarder för landsbygden

Varenda bonde vet detta – ett ökat utbud av en råvara sänker priset. Just därför vill den virkesköpande industrin kunna öka avverkningarna, vilket man troligen nu får regeringens fulla stöd för. När detta stod klart för industrin, började man följdriktigt sänka sina priser bara några veckor efter att skogsutredningen presenteras. Virkespriserna är nu 10-15 procent lägre än i höstas. Håller dagens låga virkespriser i sig, förlorar landsbygden två miljarder i inkomster 2026.  Bra för industrin, mindre bra för de små skogsägarna.  En del förslag är rent landsbygdsfientliga. 

Lägger ansvaret på medlemmarna

Medan svenska staten systematiskt har avvecklat sitt en gång i tiden stora innehav av sågverk, massa- och pappersbruk har landets stora skogsägareföreningar gått i motsatt riktning. De engagerar sig allt mer i olika skogsindustrier. Med detta följer en oro för att medlemmarna ska skydda sina skogar istället för att leverera sitt virke till industrierna. Detta gillas ej. I förra veckan skrev exempelvis VD:n för Norra skog till sina medlemmar att: ” varje hektar skogsmark som undantas från skogsbruk har direkt påverkan på svensk välfärd och självförsörjning”.  Fokus har flyttats från medlemmens intresse till skogsindustrins.

Digital värdekarta förtjänar beröm

Beröm ska dock regeringen få för att ha gett skogsstyrelsen uppdraget att slutföra arbetet med en ny karttjänst som med AI-teknik pekar ut möjliga skogar med höga natur- och kulturmiljövärden. En första betaversion finns nu publicerad. Men detta gillas naturligtvis inte heller av den virkesköpande industrin, som anar att nya värdefulla skogar kan identifieras.

Avslutningsvis kan noteras att den sista februari slutade Herman Sundqvist som GD på Skogsstyrelsen. Han lämnar nu över stafettpinnen till rutinerade Staffan Norin. Det kan bli riktigt bra. En sak är dock säker: Skogsdebatten kommer att bli intensivare om regeringen lägger de förslag man har utlovat.