Greenwashing lag stoppas i EU – en farlig väg att vandra

Greenwashings kännetecken

Stormigt i Bryssel

Beslutet har inte minst väckt skarp kritik från de liberala, socialdemokratiska och gröna partigrupperna i Europaparlamentet, som menar att kommissionsordförande von der Leyen stryker konservativa och högerextrema krafter medhårs.

Idag utgör de gröna, socialdemokratiska och liberala partigrupperna en majoritet i parlamentet tillsammans med von der Leyens EPP. Och utan deras stöd till EPP, finns ingen pro-europeisk majoritet. 

Svenska EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP) menar att partigruppens agerade är oansvarigt.

”Om kommissionen drar tillbaka denna nyckellagstiftning mot greenwashing sätter det ett otroligt farligt prejudikat för deras inställning till Gröna given-lagstiftningen. EPP:s oansvariga helomvändning kastar det pro-europeiska politiska samarbetet överbord till förmån för att liera sig med extremhögern”, säger hon i ett uttalande.

Vilseledande miljöreklam är en återkommande konsumentfälla som EU menat att stjälpa, fram tills att Green Claims-direktivet stoppades nu i veckan.

SMB har tidigare rapporterat om de problem som kan uppstå till följd av greenwashing. Framförallt kan det leda till en djuplodad misstro för företag hos konsumenter och en ovilja att vända sig till faktiskt miljövänliga produkter.

Samtidigt finns det olika sätt som du som privatperson kan känna igen greenwashing. Ofta använder företag vaga ord för att beskriva på vilket sätt just deras produkt är ”miljövänlig”, utan att ge någon ytterligare förklaring.

I en kommentarartikel från 2020 i Politico Eu svarade den före detta riksdagsledamot för det rödgröna ungerska partiet Dialog för Ungern, Dávid Dorosz, på landets föregående Orbán-ledda regerings försök att lansera en kristen och konservativ grön politik.

Samtidigt var den ungerska regeringen i full färd med att nedmontera landets klimatpolitik. Enligt Dorosz bedrev regeringen en form av ”konservativ greenwashing”, där man i ljuset av politiska lovord om en ny konservativ klimatpolitik ägnade sig åt klimatförnekelse.

Så är det endast företag vi ska se upp för när det kommer till greenwashing?

Tidigare har SMB rapporterat om hur svenska kommuner har satt upp ambitiösa miljömål, trots att de i realiteten är långt från att uppnå sina storslagna planer – eller helt saknar strategier för att kunna uppnå klimatmålen. Även den svenska regeringens bild av vad deras miljöpolitik innebär står i stark kontrast till deras agerande, där det på Regeringskansliets hemsida står att:

Miljöpolitiken handlar om att skapa ett samhälle som är fritt från utsläpp och farliga gifter med hänsyn till både människor, djur och natur. Den handlar också om att skapa ett hållbart samhälle som är anpassat till ett förändrat klimat.

Samtidigt har Sverige rasat i klimatrankningar sedan regeringen Kristerssons tillträde. I fjol listade SMB även de få positiva miljöbeslut och konsekvenserna av den klimatpolitik som Tidö-regeringen bedrivit sedan 2022. Senast i år kom Klimatpolitiska rådet ut med en rapport där de granskat regeringens politik, som bedöms som undermålig för att nå 2030-målen.

”En trovärdig plan och ett konsekvent genomförande av Sveriges EU-åtaganden till 2030 behövs för att Sverige inte ska bli ett land som bromsar EU i dess klimatledande globala roll”, skrev rådet i rapporten.

EU anklagade för greenwashing

Även EU-kommissionen, som nu dragit in sitt greenwashing direktiv, har blivit anklagad för missledande klimatpolitik av flera miljöorganisationer.

Framförallt har detta skett i samband med en läcka av interna dokument som visat hur kommissionen har varit medvetna om att deras klimatstrategier inte varit ambitiösa nog, utan snarare fungerat som en form av kommunikationsstrategi, vilket Tidningen Syre rapporterat om.

Kommissionen har tidigare i år varit i blåsväder för att ha stoppat flera miljö- och klimatdirektiv, trots dess lovord om ambitiösa miljömål.

Bland annat har kommissionen i år och i slutet av förra året valt att skjuta upp formaliserande av 2040-målen, sänka vargens skyddsstatus runt om i Europa, och dubbla kvoten för strömmingsfiske i den utsatta Östersjön.

Utöver det ser de ut att missa att nå globala klimatmål i stort. Huruvida Green Claims-direktivet helt kommer skrotas och adderas till den listan återstår att se när debatterna fortsätter i EU-kommissionens korridorer.

Konsekvenserna av unionens inagerande mot greenwashing sträcker sig bortom misstro mot företag. En forskningsartikel från 2023 visar att medborgares skepsis för företag i händelse av greenwashing sprids till statliga institutioner. Samtidigt minskar individers efterfrågan på politisk handling mot greenwashing, då tilltron till hela styrsystemet fallerar. Därför är aktiva politiska beslut för att motverka greenwashing avgörande.

Men om tidigare miljölagstiftning förvandlas till urholkad grön retorik på statlig hemsidor riskerar förtroendet från offentligheten för staters förmåga att bedriva effektiv miljö- och klimatpolitik att minska långsiktigt – och istället kommer greenwashing att sätta agendan.