Fortfarande chans att påverka regeringens handlingsplan för klimatet

För den som vill påverka regeringens lagstadgade handlingsplan för klimatet är det dax att kavla upp ärmarna och ställa krav på att vara med i de dialoger som regeringen tänker hålla inför det utlovade nationella klimatmötet.

Under hösten har tre underlag till regeringens kommande klimatpolitiska handlingsplan varit ute på remiss: Förslag som leder till transportsektorns klimatomställning (M2022/01828), Näringslivets klimatomställning (M2022/01829) och Lokal och regional klimatomställning (M2022/01830). Ett stort antal remissvar har inkommit där en del aktörer avstår från att yttra sig, medan andra betonar vikten av skarpare åtgärder för att nå klimatmålen. Svenskt näringsliv tonar föga förvånande ner de svenska utsläppen och betonar det globala perspektivet, tillståndsprocesser och konkurrenskraften.

Som Supermiljöbloggen tidigare har berättat om kommer den kanske skarpaste kritiken från Klimatpolitiska rådet. Rådet menar att förutsättningarna ändrats dramatiskt efter regeringsskiftet i höstas. De beslut som regeringen tagit efter höstens riksdagsval förväntas leda till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser. I remissvaret inför regeringens klimatpolitiska handlingsprogram uttrycker sig rådet glasklart:

Även om regeringen skulle genomföra samtliga förslag i de föreliggande tre underlagen kommer effekten inte i närheten av att kompensera för det utsläppsgap som nu har uppstått i relation till 2030-målen.

Klimatkommunerna: ”Mycket av arbetet görs hos oss”

Även Klimatkommunerna, en förening med 49 kommuner och en region som medlemmar, är kritiska till brister i måluppfyllelse från nationell nivå. Klimatkommunernas arbete ligger i framkant i Sverige och världen, med tuffa klimat- och energimål och ambitiösa åtgärder. Organisationen menar att en stor del av det praktiska klimatarbetet sker i kommunerna, som har mycket olika förutsättningar att klara av att bidra.

Från regeringen efterfrågar Klimatkommunerna bland annat statlig finansiering för klimatsamordning, det vill säga strategiskt arbete för att minska utsläppen av växthusgaser inom kommunens geografiska område. Dessutom efterfrågas att en enhetlig styrning av statens myndigheter och verk mot klimatmålet säkerställs.

Lunds universitet vill bredda klimatinsatserna

Lunds universitet skriver i sitt remissvar om behovet av att öppna upp för fler insatsområden exempelvis cirkulärt byggande, hållbar konsumtion och jordbruksfrågor. Såväl Lunds universitet som Högskolan i Borås pekar på vikten av att klimatpolitiken vilar på och sker i nära samverkan med forskningen.

Klimatpolitiska rådet betonar vidare att det är lagkrav på att den klimatpolitiska handlingsplanen beskriver de åtgärder som behövs för att nå klimatmålen. Rådet framhåller att regeringen snarast behöver ta fram ytterligare underlag med förslag till nya styrmedel – eller förändringar i det som hittills presenterats – som har förutsättningar att nå 2030-målen och pekar särskilt på att osäkerheten som uppstått i näringslivet om Sveriges väg mot klimatmålen behöver skingras.

Regeringen utlovar dialog

Frågan är om regeringen lyssnat på remissinsatserna med Klimatpolitiska rådet i spetsen? I ett inlägg på DN debatt den 1 januari skriver regeringsföreträdare att deras handlingsplan för klimatet kommer presenteras hösten 2023 och att fossilfritt Sveriges färdplaner kommer vara ett viktigt underlag. Det finns dock få tecken i artikeln på helhetsgrepp för att nå klimatmålen.

Regeringen aviserar däremot på DN-debatt i samma artikel att dialog kommer att föras med näringsliv, forskare och civilsamhälle under vintern och våren 2023 inför det nationella klimatmöte som planeras före sommaren. Dialogerna kan bli viktiga tillfällen för alla klimatengagerade aktörer i Sverige. Här kan krav fortsätta ställas på att regeringen tar beslut som uppfyller kraven i klimatlagen och som genomför beslutade målsättningar på klimatområdet.