Besvikelse efter klimattoppmötet – inga färdplaner klubbade

Ett sanningens och handlingens COP hade utlovats av ordförandelandet Brasilien. Men besvikelsen är stor bland många som velat se ambitiösa och konkreta färdplaner för att fasa ut fossila bränslen och minska avskogningen.

Under lördagen, efter nästan ett dygns övertid, klubbades avtalsdokumentet på COP30 i Belém. Som Supermiljöbloggen tidigare berättat seglade färdplanen för utfasning av fossila bränslen upp som den viktigaste stridsfrågan. Närmare 90 länder, däribland Brasilien och EU, tryckte på för att förhandlingstexten skulle innehålla en konkret färdplan för hur och när omställningen bort från fossila bränslen skulle ske. Men Saudiarabien, Nigeria, Ryssland och till mångas besvikelse även Kina, vägrade.

EU’s chefsförhandlare hade sagt att man inte skulle skriva på något avtal utan en färdplan, men vek slutligen ned sig.

Avtalet beskrivs som ett misslyckande

Kina har på senare tid verkat vara på väg att vända sin utsläppskurva, men landets energiproduktion kommer fortfarande till 61 procent från kol, skriver Dagens Nyheters klimatreporter Peter Alestig. Han beskriver klimatmötet som ett ”formidabelt fiasko” med tanke på att det var nu, tio år efter Paris-avtalet ”som världen skulle vässa klimatarbetet för att täppa till det enorma gapet mellan vad som krävs och vad som görs”.

Avtalstexten slutade med svaga skrivningar om utsläppsminskningar, som mest bekräftade vad man kommit överens om tidigare: 1,5 gradersmålet kvarstår och ländernas klimatplaner måste fortsätta att skärpas. Fossila bränslen nämns över huvud taget inte, och inget nämns om att öka takten och ambitionsnivån.

Peter Alestig på DN noterar även att för första gången nämns ”overshoot” i ett klimatavtal. Det är ett slags erkännande att världen kommer passera 1,5 graders uppvärmning och att klimatarbetet nu måste rikta in sig på att komma tillbaka ned till den gränsen.

”Lyssnade på oljeländerna”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari är en av dem som uttryckt besvikelse. Hon säger till SVT att ordförandelandet Brasilien hade höga ambitioner, men i slutänden har lyssnat mycket på oljeländerna och BRICS-koalitionen (bland annat Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Iran och Förenade Arabemiraten).

Det är ett avtal som inte på något sätt räcker för att hantera klimatkrisen. Det saknas pengar för att hantera arbetet i det globala Syd för minskade utsläpp och klimatanpassning. Och det är alldeles för svaga planer för att fasa ut fossila bränslen från de länder som använder väldigt mycket. Så jag är väldigt besviken, och det är plågsamt att sitta här och lyssna och se hur politiken inte räcker till, säger Mikael Karlsson, forskare i klimatledarskap vid Uppsala Universitet till SVT.

Samtidigt menar han att världen ändå har tagit ett steg år rätt håll i det globala klimatarbetet, vilket inte var självklart med tanke på konfliktnivån i världen.

Krav på konsensus stoppar höga ambitioner

Många pekar på att det är både styrkan och svagheten med dessa toppmöten att besluten måste fattas i konsensus och alla måste vara med på båten, även oljeländerna. Det gör det svårt att få till den radikala ambitionshöjning som behövs enligt vetenskapen. Världens näst största utsläppsnation, USA, som lämnat Paris-avtalet, var inte ens med i förhandlingarna.

Dock finns en del ljuspunkter:

• Ett slags frivilligt arbetsprogram, ”global implementations accelerator”, antogs för att att snabba på omställningen. Den brasilianska ordföranden planerar att fortsätta arbetet med en konkret färdplan för utfasning av fossila bränslen, och i april kommer Colombia och Nederländerna tillsammans att ordna ett möte för att diskutera hur en sådan rättvis omställning kan se ut. Det blir ett sätt för de mer ambitiösa länderna att gå före – men de stora oljenationerna lär inte bidra till arbetet, och frågan är hur effektivt det då kan bli.
• Avtalet innehåller skrivningar om att öka ansträngningarna för att stoppa avskogningen till 2030. Hur detta ska gå till ska beskrivas i en färdplan som även den ska tas fram utanför klimattoppmötet. Dessutom har den nya fonden Tropical Forests Forever Facility lanserats för att mobilisera 125 miljarder dollar för att skydda regnskog.
• De rika länderna ska trefaldiga sin finansiering av klimatanpassningsåtgärder i sårbara länder.

Läs mer om COP30 i Filip Johnssons krönika.