Klimatkrisen drabbar de mest utsatta – bland annat patienter med HIV

Med hjälp av bättre information och verksamma bromsmediciner har HIV gått från att vara en hotfull farsot till en sjukdom som kan hållas under kontroll. HIV-smittade personer kan idag leva ett långt och friskt liv, och även ha sex utan att föra smittan vidare. Men denna framgångssaga riskerar att utraderas genom klimatkrisens följder.

Drygt 40 miljoner människor lever med HIV idag. De flesta i Afrika söder om Sahara. Eswatini (före detta Swaziland), Sydafrika och Lesotho är de värst drabbade – i Eswatini är nästan en fjärdedel av befolkningen HIV-smittad.

Smitta är dock inte lika med svåra symtom, så länge hälsovården fungerar. Men extrema väderhändelser som översvämningar, torka och orkaner påverkar tillgången till både testning och behandling, visar en studie från National Institutes of Health i USA. Påverkan har många former: klinikerna och deras material kan skadas, transporter och kommunikationer kan förstöras, och de HIV-smittade kan få svårt att nå de ställen där de ska få sin bromsmedicin.

Klimatförändringarna förstör hälsovården, tvingar hela samhällen på flykt, förvärrar den redan osäkra tillgången på mat och gör det svårare för människor att få hjälp”, säger Abireham Misganaw från den ideella organisationen Pathfinder till nyhetssajten AllAfrica.

Pathfinder har upplevt detta flera gånger i Mocambique, enligt Abireham Misganaw. Mocambique drabbades av cykloner både 2019, 2022 och 2023 – katastrofer som skadade sjukstugor och sjukhus, störde leveranserna av bromsmediciner och gjorde det omöjligt för vårdpersonal att ta sig fram till vissa platser.

Unga flickor drabbas värst

Unga flickor är särskilt utsatta för kombinationen av klimatkris och HIV. Om familjerna får sämre ekonomi kan det leda till att flickorna får sluta skolan, blir tidigare bortgifta eller skaffar sig en ”sugar daddy”, vilket ökar risken för att de får en HIV-infektion.   

Många åtgärder bör göras för att öka HIV-vårdens säkerhet, enligt Joram Luke på Pathfinder. Distributionen av medicin bör göras tätare och mer decentraliserad, nödlager bör läggas upp, lagerutrymmena bör klimatsäkras och planer för att stå emot extremväder bör dras upp i förväg.

Klimatanpassning behöver bli en central del av HIV-programmen i stället för att vara ett extra tillägg”, menar Joram Luke enligt AllAfrica.