Världens skogar en undervärderad matresurs

Att skogar ger trä till virke och pappersmassa vet ju alla, och många känner också till deras viktiga roll för att ta upp växthusgaser. Men skogarna spelar också en viktig roll för folkhushållningen i många länder, där de förser invånarna med nyttig och gratis mat. Detta är ännu ett skäl att ta vara på skogarna, menar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i en ny rapport. 

Bakgrunden är dagens dystra fakta om hunger och avskogning. Nära 650 miljoner människor lever med kronisk hunger, samtidigt som det försvinner skog i en takt av nära 11 miljoner hektar varje år. Den skogen hade kunnat ge mycket livsmedel: frukt, nötter, ätliga rötter och blad, svamp, insekter, fyrfotadjur, fåglar och fisk. 

Enligt FAO-rapporten är det mer än 50 000 vilda arter som utnyttjas för mat, energi, material, medicin och andra syften. Av dem är det minst 10 000 arter som används just som livsmedel. På vissa håll kan dessa livsmedel stå för fyra femtedelar av invånarnas proteintillförsel och nästan hälften av all mat.

Skogen kompletterar också jordbruket genom att ge bönder i närheten rent vatten, skugga, hem för pollinatörer och foder för husdjuren. Ved till matlagning och vattenkokning är en annan viktig skogsresurs.

Det är oftast de fattigare människorna på landet som använder sig av skogens mat. De som flyttat till städerna äter mer industritillverkade livsmedel och mer mjöl-, socker- och fetthaltiga produkter. Men den processade maten kan också göra människor så oroade för hälsan så att de gärna återvänder till mer naturliga livsmedel bland annat från skogen, konstaterar FAO.

Äts på alla kontinenter

FAO-rapporten går bland annat igenom hur skogens mat används på olika kontinenter. I Afrika får vissa befolkningar hela 80 procent av sitt dagliga proteinbehov tillgodosett genom vilt från skogen. En uppskattning är att det äts 5 miljoner ton viltkött i Kongobäckenet, fyra gånger mer än Amazonasområdet.

Vilda frukter och växter är också viktiga, både för näringsämnen, vitaminer och mineraler. Bladen från lianen Gnetum africanum är till exempel rika på mineraler, fibrer och antioxidanter och äts mycket i traditionella rätter i Västafrika. 

I Nordamerika finns det miljontals jägare som jagar hjort, ­­­­änder och duvor. Där är jakten mer ett fritidsnöje än en nödvändighet, vilket den ofta är i Sydamerika. Förutom viltkött äter man i Sydamerika mycket bär och nötter som paranötter och acaibär. I Amazonasområdet äter invånarna också fisk nästan varje dag, och fisken står där för 44 procent av allt matintag.

Även i Asien ger skogen ofta ett viktigt tillskott. De över 100 miljonerna människor från ursprungsbefolkningen i Indien äter hundratals växt- och djurarter ur skogen. Det finns också studier som visar att barn från skogsområden har en rikare kost och en bättre tillväxt än barn utan skog i sin närhet. 

Insekter ingår i skogens livsmedelsutbud på många håll i Asien. I Laos äts till exempel mycket syrsor, gräshoppor, cikador och ägg från en viss myrart. 

Även i Europa äter merparten av befolkningen vilda bär och viltkött åtminstone ibland, och plockar ofta bär och svamp. Valnötter, äkta kastanjer och pinjenötter samlas också in och äts i delar av Europa.

Förbisett bidrag

Trots allt detta, så är skogarnas bidrag till livsmedelssäkerhet och näring ofta förbisedd och bör uppmärksammas mer, enligt FAO-rapporten. Politik och planering måste ta större hänsyn till kopplingen mellan skogsskötsel, jordbruk och mattillgång. Lagarna måste göras tydliga när det gäller vem som äger skog och vem som har rätt att utnyttja dess resurser. Det är också viktigt med ett samarbete mellan politiker, näringsliv, organisationer och allmänhet, som alla har intresse av att tillvarata skogens resurser.

En effektiv styrning kräver starka institutioner, jämlikhet, transparens i beslutsfattandet och delaktighet för alla intressenter, inklusive kvinnor, urbefolkningar och lokalsamhällen,” heter det sammanfattningsvis i rapporten.