Mat & etik – bli en filosofisk foodie

Mat påverkar inte bara oss själva, utan även resten av planeten. Om det här skriver Henrik Lagerlund i sin nyutgivna bok Matens filosofi: Hur du blir en filosofisk foodie. SMB har samtalat med Henrik om mat, etik och om han själv anser sig vara en filosofisk foodie.

I boken Matens filosofi: Hur du blir en filosofisk foodie introducerar filosofiprofessor Henrik Lagerlund nya sätt att se på mat och våra matval utifrån ett etiskt perspektiv. Det beskrivs hur vår uppväxt, reklam och andra kulturella influenser på ett ofta omedvetet plan påverkar de här valen. Den filosofiska foodien försöker motarbeta de invanda mönstren genom att göra egna medvetna val. En filosofisk foodie är därmed en person som reflekterar över sina egna matvanor istället för att bara handla mat på känsla och som försöker eftersträva ett mer etiskt sätt att handla och konsumera mat.

I boken erbjuds läsaren verktyg till att både njuta av och göra bättre etiska val när det kommer till mat. Henrik föreslår läsaren sju olika tankeövningar som är relevanta för en filosofisk foodie som vill göra medvetna och etiska matval. Dessa är kopplade till mat, livsmedelssystemet, mänskliga rättigheter, miljö och klimat, genmodifierade livsmedel (GMO), djurens rättigheter, svält och fattigdom, övervikt och fetma samt hälsa och lycka.

Boken är informativ, inspirerande och väldigt praktisk om man vill förbättra sina egna val när det kommer till mat och de etiska perspektiven som följs av dem. Samtidigt blir man nyfiken på personen bakom boken, vilket ledde till ett samtal med författaren som gav en mer personlig inblick i det här med etiska matval, varför boken skrevs och om han själv anser sig vara en filosofisk foodie.

Varför skrev du den här boken?

Henrik berättar hur idén till boken funnits länge. Dels inspirerades han av en kurs som han höll om mat och filosofi där den här typen av etiska frågeställningar togs upp. Han tyckte innehållet på kursen var så relevant att det även borde spridas på fler sätt. Dels handlade det om Henriks egna intresse för mat och etik. Han är särskilt kritisk till det rådande livsmedelssystemet.

Det nuvarande livsmedelssystemet är väldigt kortsiktigt och handlar mest om pengar. Produktionen ska vara billig. Det är ytterst problematiskt. I den här boken ses mat ur ett bredare perspektiv där även exempelvis mänskliga rättigheter och köttätande tas upp. Att samla de olika etiska perspektiven av våra matval var något jag ville bidra med. Och att få in ett mer praktiskt synsätt på hur vi ska leva.

Hur etiska är vi i Sverige när det kommer till maten?

På frågan om hur etiskt vi svenskar äter kommer Henriks svar snabbt: ”inte särskilt”. Vi svenskar äter betydligt mer kött och fisk än vi borde, över 80 kilo per person och år, vilket är dubbelt så mycket som genomsnittet i världen. Henrik säger att köttkonsumtionen nu visserligen är på väg ner, men att det går alldeles för sakta. Sen pekar han på att vi borde gå mot ett mer småskaligt jordbruk med mindre bekämpningsmedel och att vi borde äta i relation till årstiderna.

Vi borde inte gå och köpa jordgubbar mitt i vintern bara för att vi kan.

Kan man bli en fulländad filosofisk foodie?

Enligt Henrik är det svårt att bli en filosofisk foodie eftersom vi alla är beroende av den globala livsmedelsindustrin, vilken är djupt problematisk på flera sätt. Det är lätt att nedslås av systemets förvirrande komplexitet och bristen på politiska lösningar – ibland kan ett för stort individfokus snarare förlama än förbättra läget.

Det är alltid en pågående process där vi strävar mot ett ideal och där det alltid går att bli bättre.

Men Henrik menar också att det går att använda det här tankesättet om att bli bättre till att att skapa mening i våra liv. Det är välbeprövade tankar som sträcker sig hela vägen tillbaka till Aristoteles och de antika filosoferna. Det handlar alltså om att reflektera över hur man bör leva och sedan leva för att försöka uppnå det idealet.

Inom filosofin finns det en uppfattning om att när man försöker leva etiskt och moraliskt rätt är det också ett sätt att bli lycklig. Henrik berättar att det skiljer sig åt mot psykologin, där lycka ses som en känsla snarare än en konsekvens av att leva ett meningsfullt liv.

Är du själv en filosofisk foodie?

Henrik anser sig vara en filosofisk foodie eftersom han reflekterar mycket kring de matval han gör och försöker att göra etiskt korrekta val.

Jag köper till exempel inte frukt från Spanien eftersom den ofta plockas av migranter med väldigt dåliga arbetsförhållanden. Jag äter heller inte kött och när jag vid enstaka tillfällen väljer fisk gör jag ordentlig research om ursprunget.

Henrik har dessutom valt att ge bort en del av sin inkomst till välgörenhet som kompensation för hans val att främst äta närodlat. Han förklarar att det visserligen är bra med närodlat ur ett miljöperspektiv, men att det samtidigt begränsar människor från andra delar av världen från att tjäna pengar och att hans pengar till välgörenhet delvis kan kompensera det.

Men det är som sagt inte helt lätt at lyckas vara en filosofisk foodie. Henrik erkänner att även han hämmas i sina ambitioner.

Jag har begränsade möjligheter att vara en filosofisk foodie eftersom jag har en familj som har andra uppfattningar. Fast det är oftast jag som handlar och lagar mat så det blir ändå ofta som jag vill.