Ny studie: Extremväder driver upp matpriserna

När skördar torkar bort eller regnar bort, stiger matpriserna snabbt. Forskare ser nu hur klimatförändringarnas effekter slår direkt mot hushållens ekonomi – och varnar för ökade risker framöver.

I en ny studie i Environmental Research Letters visar forskare från Barcelona Supercomputing Center, Potsdam Institute for Climate Impact Research och Europeiska centralbanken hur extremväder påverkar matpriser. En kartläggning av prisutvecklingen vid 16 fall av extremväder under 2022–2024 tydliggör hur värmeböljor, torka och skyfall har drivit upp matpriserna – och vilka samhällsrisker det medför.

Klimatchocker påverkar priser globalt

Studien lyfter fram exempel på hur extremväder från flera delar av världen påverkat matpriserna. En värmebölja i Sydkorea sommaren 2024 drev upp priset på kål med 70 procent. Samma sommar sköt rispriserna i Japan i höjden med 48 procent när rekordhetta förstörde skördarna. Under samma period slog kraftiga skyfall mot Kinas odlingsmarker och drev upp grönsakspriserna med 30 procent.

I USA torkade en långvarig torka under 2022 ut markerna i Kalifornien och Arizona, vilket fick grönsakspriserna att stiga med 80 procent. I Spanien minskade en extrem torka under 2023 olivskördarna och drev upp priset på olivolja med 50 procent. När hetta och torka samtidigt drabbade Elfenbenskusten och Ghana i början av 2024 pressade det upp kakaopriserna på världsmarknaden med över 300 procent.

Mer än bara mat som blir dyrare

Forskarna menar att dessa prisökningar inte är tillfälliga. Även om priser kan sjunka tillbaka något efter en kris, stannar de ofta på en högre nivå än tidigare. Nya extremväder hinner slå till innan marknaden återhämtat sig, vilket gör att prisnivåerna successivt trappas upp.

Det här gör att fler hushåll kan få svårt att klara sina matkostnader. När priserna stiger tvingas många hushåll prioritera billigare, ofta mindre näringsrik mat. Det påverkar hälsan negativt, särskilt i låginkomstländer. Samtidigt pekar forskarna på att dyrare mat kan skapa politisk oro.

Vad krävs för att bromsa utvecklingen?

Studien lyfter fram flera möjliga åtgärder. För det första behöver myndigheter och jordbrukare bättre klimatprognoser för att kunna förbereda sig. För det andra krävs investeringar i jordbruk som klarar nya väderförhållanden. Och för det tredje måste länder skydda utsatta grupper med fungerande sociala skyddsnät.

Trots dessa förslag understryker forskarna att den mest avgörande åtgärden är att snabbt minska utsläppen. Om världen inte agerar väntar fler prischocker, växande klyftor mellan rika och fattiga och en ökad risk för både ekonomisk och politisk instabilitet