Ny studie: Kvävebrist bromsar koldioxidupptag i tropiska skogar

Tropiska skogar spelar en nyckelroll i klimatarbetet. När skog växer tillbaka efter avverkning kan den ta upp stora mängder koldioxid från luften. Men ny forskning visar att återväxten ofta går långsammare än vi tror. Orsaken är brist på näring i marken och framför allt kvävebrist.

I den nya studien, publicerad i Nature Communications, visar ett internationellt forskarlag att unga tropiska skogar växer betydligt snabbare när de får tillgång till kväve. Utan tillräckligt med näring minskar dessutom skogarnas förmåga att binda koldioxid, vilket gör att deras klimatnytta riskerar att överskattas.

För att nå fram till resultaten följde forskarna återväxande tropiska skogar i Panama under flera decennier. I fältförsök jämförde de skogsområden som fick extra näring med områden som de lämnade orörda. Samtidigt mätte de trädens tillväxt och hur mycket kol skogarna lagrade i biomassan. På så sätt isolerade forskarna vilken roll kväve spelar när skogar återhämtar sig efter avverkning och jordbruk.

Därför är unga skogar extra viktiga

Skog avverkas regelbundet för virke och markanvändning, men i många fall får ny skog växa upp igen efter avverkningen. Dessa unga, återväxande skogar kallas sekundärskogar. När träden växer bygger de stammar, grenar och blad. I den processen tar träden upp koldioxid från luften och lagrar kolet i sin biomassa. Ju snabbare skogarna växer, desto snabbare ökar också deras koldioxidupptag.

För att undersöka hur detta fungerar i praktiken följde forskarna tropiska skogar i Panama under flera decennier. De jämförde skogsområden som fick extra näring med områden som de lämnade orörda. Genom att tillföra framför allt kväve och mäta trädens tillväxt kunde forskarna följa hur mycket kol skogarna lagrade i biomassan över tid.

Resultaten visar ett tydligt mönster. I de allra yngsta skogarna bromsar kvävebrist tillväxten kraftigt. När forskarna tillförde kväve ökade tillväxten tydligt och skogarnas koldioxidupptag nästan fördubblades. Även skogar som var omkring tio år gamla reagerade starkt.

I äldre skogar, runt 30 år och uppåt, gjorde extra kväve däremot liten skillnad. Där styr andra faktorer än näring hur snabbt skogarna växer och hur mycket koldioxid de kan ta upp.

Ett problem för dagens klimatplaner

I dag bygger många klimatstrategier på att återbeskoga tropiska områden. Tanken är enkel: låt skogar växa, så ökar koldioxidupptaget och halten av växthusgaser i atmosfären minskar.

Men den nya studien visar att sambandet inte är så rakt. När unga skogar drabbas av kvävebrist växer de långsammare och tar upp betydligt mindre koldioxid än vad många klimatmodeller förutsätter.

Forskarna uppskattar att kvävebrist globalt kan minska skogars koldioxidupptag med upp till 0,7 miljarder ton per år. Det är en stor del av den naturliga kolsänka som dagens klimatberäkningar bygger på.

Lösningen är inte mer gödsel

Forskarna betonar samtidigt att resultaten inte innebär att man ska börja gödsla skogar i stor skala. Storskalig gödsling kan i stället skapa nya miljöproblem, som ökade utsläpp av lustgas och övergödning av vattendrag.

I stället lyfter forskarna fram mer naturbaserade lösningar för att hantera kvävebrist i skogar. Ett alternativ är att använda trädarter som naturligt kan binda kväve från luften och därigenom stärka skogars koldioxidupptag. Ett annat är att styra återbeskogning till områden där marken redan har bättre näringsbalans och där skogar snabbare kan växa och lagra kol.

Budskapet är dock tydligt: för att skogar ska kunna leverera den klimatnytta som förväntas krävs rätt ekologiska förutsättningar Annars begränsar kvävebrist skogars koldioxidupptag.