Omprövad vattenkraft: Varannan damm rivs och de låga miljökraven får kritik

Sveriges vattenkraft står inför en stor omprövning med resultatet att över hälften de hittills prövade dammarna rivs. Samtidigt varnar forskare för att de anläggningar som får fortsätta ofta får otillräckliga miljökrav och att uppföljningen av åtgärder är bristfällig.

Som SMB tidigare rapporterat pågår en omprövning av miljötillstånden för Sveriges vattenkraftverk. Orsaken är att många dammar och kraftverk drivs med gamla tillstånd som inte tar hänsyn till dagens miljökrav. Samtidigt kräver EU:s vattendirektiv att vattendrag ska nå god ekologisk status. Därför måste omkring 2 000 anläggningar nu få sina villkor omprövade och anpassas till modern lagstiftning.

Processen startade 2022 och väntas ta omkring 20 år. I en ny vetenskaplig genomgång har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Aqua, analyserat de första rättsfallen som vunnit laga kraft fram till slutet av 2024. Studien bygger på en systematisk genomgång av 33 domstolsbeslut från miljöprövningar inom den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften och fokuserar särskilt på biologiska effekter och krav på åtgärder i vattendragen.

Hälften rivs – stor chans för naturen

Studien visar att av de 33 prövade anläggningarna har 22 fått sina tillstånd indragna och ska rivas, medan elva får fortsätta producera el med nya miljökrav. Det innebär att en majoritet av besluten redan nu leder till att vattendrag återställs.

Samtidigt innebär omprövningen en tydlig målkonflikt mellan elproduktion och miljöskydd. Rivningar kan minska den el som produceras. De flesta fall som hittills prövats gäller dock små kraftverk som står för en liten del av Sveriges totala elproduktion, men som kan ha stor lokal påverkan på ekosystemen. Forskarna bedömer därför att många rivningar kan ge stora miljövinster samtidigt som förlusten av elproduktion på nationell nivå blir begränsad.

När dammarna rivs öppnas vandringsvägar och flödena blir mer naturliga. Det gynnar fisk och många andra arter. Samtidigt visar studien att de anläggningar som får vara kvar nästan alltid bara får krav på fiskpassager, till exempel fisktrappor eller galler som leder bort fisk från turbiner.

Forskarna menar att den snäva inriktningen missar andra viktiga miljöproblem. Det som missas kan till exempel vara krav på bättre vattenflöden, restaurering av torrlagda sträckor och åtgärder för temperatur och kemikalier. Utifrån det menar forskarna att livsmiljöer nedströms dammarna fortsätta vara kraftigt påverkade trots de kontroller som görs.

Brist på uppföljning oroar forskarna

Studien visar också att kraven på uppföljning är svaga. Domstolarna kräver sällan kontroller som säkerställer att fiskvägar och andra åtgärder faktiskt fungerar. I stället handlar uppföljningen oftast bara om att mäta vattenflöden, inte om att följa upp biologiska resultat.

Det gör att åtgärder som inte fungerar kan bli kvar utan att problemen upptäcks. Samtidigt syns den grundläggande konflikten tydligt: elproduktion ställs mot miljöskydd. De flesta prövade anläggningarna är små kraftverk som producerar lite el, men som påverkar naturen lokalt. Många ägare väljer därför att lägga ned i stället för att investera i dyra åtgärder.

Forskarna ser omprövningen som en historisk chans att förbättra Sveriges vattendrag, men anser att tempot är för långsamt och att besluten behöver bli skarpare. Vidare skriver de att de första domarna kan sätta tonen för hela processen och avgöra om Sverige lyckas förena vattenkraft med levande ekosystem.