Sverige återupptar omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd

Efter en två och ett halvt års lång kritiserad paus återupptar Sverige nu omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd. Pausen, som motiverades med att energiförsörjningen måste säkras, har mött skarp kritik från både EU, miljörörelsen och oppositionen. Nu ska tusentals vattenkraftverk miljöanpassas och frågan är om regeringen klarar att möta EU:s miljökrav.

Sverige är en av Europas mest vattenkraftsdominerade nationer. Vattenkraften står för drygt 40 procent av landets elproduktion och spelar en avgörande roll för elsystemets stabilitet och för reglerbarheten.

Men bakom den höga andelen döljer sig en stor skillnad mellan kraftverken. Endast omkring 250 av de cirka 2 000 vattenkraftverken i Sverige står tillsammans för hela 98 procent av produktionen De återstående 1 750 mindre kraftverken bidrar alltså med cirka 2 procent  av elen, trots det medför de stora ingrepp i våra vattendrag och ekosystem.

Samtidigt ställer EU:s ramdirektiv för vatten (Water Framework Directive) tydliga krav, alla vattenförekomster ska uppnå ”god ekologisk status” senast 2027. Detta innebär att vattenkraftverk som påverkar miljön negativt måste miljöanpassas, till exempel genom att skapa fiskvägar och anpassade vattenflöden. Sverige antog redan 2020 en nationell plan (NAP) för omprövning av vattenkraften, med målet att arbetet ska vara klart 2038.

Regeringen pausade omprövningarna i början av 2023, med hänvisning till behovet av att analysera hur miljöanpassningar påverkar elsystemets stabilitet. Pausen förlängdes sedan flera gånger och avslutades formellt den 1 juli 2025. Under tiden har myndighetsuppdrag och remisser använts för att ta fram nya vägledningar och förtydliga hur mycket utrymme det finns för undantag från miljölagstiftningen. När omprövningen nu återupptas menar regeringen att de förändringar som gjorts ska garantera en balans mellan miljöhänsyn och trygg elproduktion.

Sverige får skarp kritik

Pausen och regeringens hantering har mötts av kritik på flera fronter. EU-kommissionen inledde 2024 ett överträdelseärende mot Sverige eftersom man anser att landet inte lever upp till Ramdirektivets krav. Kritiken handlar framför allt om den långvariga uppskjutningen av omprövningarna, den stora användningen av undantagsmöjligheter och att miljökraven dämpats jämfört med EU:s ambitioner. Kommissionen varnar för att brister i miljöanpassningen kan hota vattenmiljön och klimatmålen.

På hemmaplan har miljörörelsen och oppositionspartier uttryckt stark kritik. Miljöorganisationer menar att regeringen konsekvent prioriterat vattenkraftsproduktionen över miljökraven. De pekar på att alltför generösa undantag riskerar att permanent tillåta miljöskadliga verksamheter och hindra återhämtningen av ekosystem och fiskbestånd.

Miljömål och energipolitik ställs mot varandra

Ett särskilt tvisteämne har varit regeringens fokus på den småskaliga vattenkraften. Miljöorganisationer menar att det är missvisande att använda elförsörjningen som skäl för att skydda de cirka 1 750 små kraftverk som tillsammans bidrar med 2 procent av vattenkraftens elproduktion. De hävdar att reglerkapacitet och effekt i huvudsak kan tryggas genom de stora älvarna och kraftverken, där modern miljöteknik redan implementeras eller planeras.

Myndigheter och departement har nu fått nya uppdrag som syftar till att förbättra både det juridiska ramverket och prövningsprocesserna. I maj och juni 2025 beslutade regeringen om två nya förordningsändringar, som syftar till att skapa tydligare riktlinjer för bedömning av miljönytta och bevarande av elproduktion.

Nu när omprövningarna återupptas ligger fokus på hur väl Sverige kan leva upp till de bindande mål som EU satt för vattenmiljö, biologisk mångfald och klimat. Det blir ett avgörande test för regeringens förmåga att kombinera energipolitik med ekologiskt ansvar. Kritiken från både EU och miljörörelsen kvarstår och frågan är om regeringens kompromisser verkligen är förenliga med både europeisk lagstiftning eller de svenska miljömålen.