Tiotusentals vilda djur utsätts för trafficking i Indien

Amerikanska sköldpaddor, iguanaödlor, papegojor, silkesapor, lemurer, gibbonapor och orangutanger – alla dessa arter har beslagstagits av den indiska tullen vid flygplatser, järnvägsstationer och internationella gränsövergångar. Statusjakt och sociala medier driver på den illegala handeln, som ökat kraftigt på senare år.

Den indiska miljösajten Mongabay har skrivit om handeln med vilda djur i en innehållsrik artikelserie. Denna handel har växt från en nisch till en riktig industri. Över 40 000 personer registrerade sina vilda djur när den indiska regeringen år 2020 gjorde ett upprop för en frivillig registrering. Det lär ändå bara vara en liten del av det verkliga antalet ägare av vilda djur, enligt organisationen Humane World for Animals.

Att ha vilda djur som sällskapsdjur är inte nytt i Indien. Men förr rörde det sig mest om vilda papegojor och andra fåglar, medan det nu rör sig om många olika arter som hålls illegalt. 

Den vanligaste djurgruppen är reptiler, enligt anti-smugglingsenheten Directorate of Revenue Intelligence. I juli 2024 tog tullen i Chennai till exempel hand om drygt 400 insmugglade iguanaungar. Flera av dem tillhörde den utrotningshotade arten blå iguana, som bara finns på Caymanöarna i Karibien. Nästan 70 av iguanaungarna var döda vid ankomsten. 

Ännu mycket större är importen av rödörade vattensköldpaddor. Dessa finns bara i USA och Mexico. Tullen i Chennai och Tiruchirappali tog på två år hand om över 12 000 importerade sköldpaddor, enligt en artikel i Journal of Threatened Taxa. 

Allt fler apor i beslag

Apor är en stor ny djurgrupp i den illegala handeln. Gibbonapor, lemurer, vita silkesapor och makaker dyker allt oftare upp i tullens beslag. Även orangutanger och chimpanser har tagits om hand vid beslag på flygplatser, stora järnvägsstationer, internationella postkontor och internationella gränsövergångar. Det framgår av nyhetsbrevet Traffic Post, som beskriver handeln med vilda djur i Indien.

Både gibbonapor och orangutanger är utrotningshotade. Särskilt orangutangerna, av vilka bara några tusen tros finnas kvar i sina naturliga miljöer. Och det är från dessa miljöer som både gibbonapor och orangutanger måste ha hämtats, eftersom det inte existerar någon lagligt tillåten uppfödning av dessa arter.

Harry Potter och sociala medier

”Klapphagar” (petting zoos) och djurkaféer (pet cafés), som gör besökarna intresserade av sällskapsdjur, är en möjlig bakgrund till den ökade handeln med vilda djur. Popkulturen är en annan. Böckerna och filmerna om Harry Potter och hans tama uggla Hedwig ledde till en efterfrågan på ugglor. Filmen Rädda Nemo skapade på samma sätt ett intresse för clownfiskar. 

Statusjakt och sociala medier lär dock vara den främsta drivkraften, tror företrädarna för djurskyddsorganisationerna i Indien.Att posta klipp på sig själv med ett exotiskt och spännande djur ger många gilla-markeringar och högre status.

Skadar den biologiska mångfalden

För miljö och biologisk mångfald är den illegala handeln till stor skada. Det gäller särskilt arter som reproducerar sig långsamt, som orangutanger. Det är också svårt att fånga en orangutang- eller gibbonunge, eftersom modern inte frivilligt överger sin unge. Man måste därför oftast döda modern, vilket är till men både för ungen och för hela arten.

Även det omvända, när vilda djur sätts ut i naturen, kan vara skadligt. De  främmande djuren kan både föra med sig sjukdomar och konkurrera med de inhemska arterna om revir och mat.

Ett exempel är de rödörade vattensköldpaddorna. Dessa säljs oftast som små ungar, men växer sig sedan så stora att de blir svåra att ha hemma. Många ägare tröttnar då på dem och släpper ut dem i närmaste vattendrag.

Det finns videoklipp där man ser människor släppa ut sköldpaddor och framställa det som en god gärning. Men det är ingen god gärning – de släpper ut en ytterst invasiv främmande art i naturen”, säger biologen Uttara Mendiratta till Mongabay.

Handeln med importerade djur omgärdas av en mängd lagregler i Indien. Men det finns också många luckor. Landet saknar till exempel en nationell lista över arter som klassas som invasiva. Det finns inte heller något regelverk för hur man ska hantera djur som tas om hand – om de ska återställas till sitt ursprungsland (om detta är känt), skickas till ett zoo eller djurhem, eller avlivas. Under tiden fortsätter den illegala handeln.

Trafficking med vilda djur är en av världens stora illegala marknader. De som ägnar sig åt detta kan också ägna sig åt andra former av förbjuden handel, som handel med narkotika, vapen eller svarta pengar. Är man ute efter snabba vinster bryr man sig inte alltid om vilken vara som säljs”, säger juristen Pawan Sharma från djurrättsorganisationen RAWW till Mongabay.