Trafikverket kritiseras för bristande klimatarbete

Trafikverket kritiseras från flera håll för allvarliga brister i sitt klimatarbete. En undersökning av VTI, statliga väg- och transportinstitutet, visar att verkets planering gynnar ökad bilism istället för att kursen läggs om mot ett samhälle med effektivare, och färre, transporter.

Kritiken att Trafikverket använder gamla, traditionella prognoser om ständigt ökad trafik när man lägger fram förslagen till statlig infrastrukturplan, den tolvåriga så kallade Nationella planen, har flera år på nacken.

Klimatmålen ska nås, enligt Trafikverkets synsätt, med ökad användning av biobaserade drivmedel, elbilar och höjda bensin- och dieselpriser. Problemet är att detta inte räcker för att nå ned till de utsläppsnivåer som slagits fast av regering och riksdag, menar VTI i sin rapport. Det behövs långt mer åtgärder som till exempel stimulerar och främjar ökad cykling, kollektivresande och gångtrafik. Men istället prioriteras alltså traditionell utbyggnad av vägleder.

Trafikverket jobbar nu för fullt med att lägga fram nästa reviderade Nationella plan för perioden 2022-2033 som ska antas under nästa år. Planen omfattar oerhörda pengar;, över 870 miljarder kronor till underhåll, drift och nybyggnad av svensk infrastruktur. Och prognoserna om fortsatt ökad bilism styr prioriteringen, enligt undersökningen.

Trafikverket bestämmer inte vilka fordon som ska köra på vägarna, men hur de bygger påverkar resandet. Om biltrafiken underlättas kommer fler köra bil, så Trafikverkets planer blir avgörande för utvecklingen, säger trafikforskaren Linnéa Eriksson på VTI till nättidningen Extrakt som refererar rapporten.

Problemet med Trafikverkets metoder uppmärksammades redan 2015. En granskning av DN visade då att en klimatrapport som myndigheten tagit fram aldrig presenterades för regeringen. Rapporten visade att de nationella klimatmålen inte gick att förena med Trafikverkets prognoser över trafikutvecklingen.

Talespersoner på Trafikverket som kommenterar VTI:s granskning för Extrakt håller dock inte med om slutsatserna. Enligt Rami Yones som är chef för den nationella samhällsplaneringen är inte prognosernas utfall det enda som avgör prioriteringen. Han påpekar att Trafikverket har i uppdrag att levererera tillgänglighet i den svenska infrastrukturen. Yones säger också att han betvivlar att bättre vägar och framkomlighet med automatik leder till ökad trafik och pekar på att bilister trots långa bilköer och dålig framkomlighet ändå inte väljer bort bilen.

Trafikverket får dock ytterligare kritik i ett färskt debattinlägg i Dagens Samhälle, undertecknat av 18 forskare från bland annat KTH och Chalmers. De ger Trafikverket rådet att inte hasta fram förslaget till ny Nationell plan, utan göra ett omtag i sitt sätt att planera istället för att ”backa in i framtiden.”

Utöver nya fordon och bränslen krävs det även minskade trafikvolymer och ändrade färdmedelsval för att skapa ett hållbart transportsystem, skriver debattörerna.