Trots 1 200 miljarder missas nästan alla klimat- och miljömål för infrastrukturen

Hur ska Sveriges vägar och järnvägar byggas och underhållas åren 2025-2037? Förslaget har lagts fram av Trafikverket, som har 1 200 miljarder till sitt förfogande. Men planen leder inte fram till något av målen för klimatet, folkhälsan eller järnvägens underhållsbehov, anser 2030-sekretariatet i sitt remissvar – och lägger skulden på en annan part.

Trafikverket ansvarar för att utifrån regeringens direktiv lägga fram den så kallade Nationella planen – dokumentet som fördelar och prioriterar oerhörda summor under de tolv år som utgör planperiod – för beslut i riksdagen.

Planen revideras vart fjärde år och då kan mycket hända med listorna på objekt. Remissdebatten, där landets kommuner och en lång rad organisationer och företrädare för näringslivets branscher yttrar sig, handlar ofta om vilka objekt som ska lyftas ur eller in i planeringen. Det brukar bli rätt högljudda meningsmotsättningar mellan kommuner och landsändar om vem som ska få (mest) pengar till motorvägar, broar, tunnlar, nya järnvägar eller förbifarter. Eller om objekten alls ska få vara kvar i planen.

Opinionsbildar för att klara 2030-målet

2030-sekretariatet bildades 2013 för att främja transportsektorns omställning. Under senare år har man opinionsbildat och lobbat för att bidra till uppfyllandet av riksdagsbeslutet att minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till 2030.

Följdenligt har man i sitt remissvar koncentrerat sig på frågan om Trafikverkets 1 200 miljarder kronor används så att klimatmålen har förutsättningar att nås, och inte tittat så mycket på de enskilda objekten som sådana.

Det korta svaret på om 2030-målet nås är ”nej”, enligt sekretariatets granskning. Och det finns fler negativa besked om vad som missas i Trafikverkets planförslag. Listan i sammanfattningen är förödande lång:

Trafikverkets förslag leder inte till att klimatmålen nås, inte till att EU:s klimatkrav uppfylls, inte till att trafiksäkerheten väsentligt förbättras eller Nollvisionens delmål nås, förbättrar inte folkhälsan, tar inte igen underhållsskulden för järnvägen, säkrar inte medfinansiering från Nato eller EU, bidrar inte till ökad mulitmodalitet, har en för snäv tolkning av totalförsvarets behov, snedvrider klimatanpassningen, utvecklar inte flyg och sjöfart och säkrar inte att planens 1 200 miljarder kronor används på bästa sätt. 

Den underhållsskuld för väg- och järnvägsnätet som diskuteras mycket i samhällsdebatten, kommer enligt förslaget att börja minska. Det är bra, berömmer sekretariatet. Men bara delvis. Vägarnas eftersläpande underhåll prioriteras högre. Underhållsberget för dessa kommer att klaras av fram till 2037 – inom planen alltså. Däremot får järnvägsnätet snålare tilldelning och kan inte förväntas vara ikapp till år 2050, och i så fall med nöd och näppe.

Regeringen får skulden för dålig plan

Trots att sekretariatet öser många kritiska skopor över Trafikverket i sitt yttrande blir ändå tonen försonlig till sin karaktär till sist. Istället visar sig klandret huvudsakligen landa i regeringen Kristerssons knä:

Vi föreslår en till stora delar annan inriktning än vad Trafikverkets plan anger. Det är dock inte i huvudsak en kritik mot Trafikverket, utan den plan vi här behandlar är en logisk konsekvens av den beställning regeringen gav, skriver sekretariatet som slutkläm.

Remisstiden är nu över. Under våren väntas regeringen lämna sin proposition för utskottsbehandling och riksdagsbeslut.