Vattenbrist världen runt, del 1

Sverige har många sjöar och vattendrag. Ändå har de boende i vissa delar – Gotland och Skåne – redan fått uppmaningar om att spara på vattnet, och i stora delar av världen är problemen betydligt större. Både Världsbanken och FN har slagit larm, och talat om en ”vatten-bankrutt”. SMB beskriver vattenbristen och dess följder i två artiklar.

Sverige använder än så länge ganska lite av sitt tillgängliga vatten till bevattning. Men detta lär ändras i framtiden, enligt en nyligen publicerad artikel av forskare vid SMHI. 

Enligt deras studie kommer torra år vid slutet av det här århundradet att bli mycket vanligare än idag. Samtidigt kan genomsnittliga år bli lika regnfattiga som det allra torraste året mellan 1981 och 2010. Då lär jordbruket inte längre klara sig på bara regnvatten, utan kommer också att behöva konstbevattning. Och de konstbevattnade odlingarna, som idag använder bara några procent av färskvattnet i Sverige, kan då komma att kräva mellan 40 och 50 procent av allt tillgängligt färskvatten.

Vattenbrist på Gotland

Gotland är ett län som redan har svårt med vattentillgången. I mitten av mars i år uppmanade länsstyrelsen alla öbor med kommunalt vatten att inte utnyttja detta till annat än mat, dryck och hygien. Regionen har en särskild webbsida med rubriken Vattenbrist, som ger länkar till sidor om ”Vattenläget just nu”, ”Spara vatten”, ”Bevattningsförbud” med mera.

Skåne är ett annat problemlän. Både Vombsjön och Bolmen, som ger vatten till Skåne, har haft ovanligt låga nivåer under våren. Vattenståndet i Vombsjön har varit nästan två meter lägre än vanligt, vilket är den lägsta nivån på nästan 60 år. Vattennivåerna brukar vara som högst på våren, men så har det inte varit i år, vilket oroar kommunalägda Sydvatten.

Det vatten som finns i sjön nu ska vi klara oss på fram till november”, säger Sandra Nordström på Sydvatten till SVT.

Förutom de vanliga råden till hushållen om att hellre duscha än bada i kar, stänga av vattnet medan man borstar tänderna och se till att disk- och tvättmaskinerna är fulla, så har Sydvatten också vänt sig till företag, kommuner och organisationer.

Spola golven med dricksvatten?

Är det rimligt att spola ett industrigolv med dricksvatten? frågar man, och undrar också om det är rimligt att vattna buskar eller rengöra lokaler och utrustning med dricksvatten. Kanske det går att spara på vattnet, eller i alla fall använda annat än dricksvatten där så är möjligt?

Livsmedelsverket har för sin del gjort en sårbarhetsanalys för att bedöma hur matsektorn kan bli påverkad av olika klimatrelaterade händelser. Torka ses som den mest kritiska faktorn. 

Minskad tillgång till vatten för dryck, tillagning och hygien kan få stora konsekvenser för hushåll, livsmedelstillverkning, måltidsverksamhet och andra samhällsviktiga verksamheter. Torka kan även slå hårt mot odling och uppfödning av djur och minska tillgången till råvaror i nästa steg av livsmedelsproduktionen” skriver man.

De risker som Livsmedelsverket varnar för i Sverige är redan uppenbara i mindre vattengynnade länder. Storstäderna Beijing, New York, Los Angeles, Rio de Janeiro och Delhi är enligt tidningen The Guardian nära den gräns där behovet av vatten överskrider tillgången. Även London, Bangkok och Jakarta har tydliga problem. 

Bankrutt i vattensystemet

FN har också slagit larm, och talar om ett tillstånd av ”vatten-bankrutt”. Det främsta skälet till vattenbristen är oftast slöseri och dålig skötsel av existerande system, men det ändrade klimatet kommer nu som ett extra problem.

Klimatförändringarna är som en lågkonjunktur som drabbar en verksamhet som redan går på knäna”, säger Kaveh Madani på FN:s Institute for Water Environment and Health.

Även Världsbanken bekymrar sig. Enligt en rapport från i höstas förloras varje år över 300 miljarder kubikmeter färskvatten – tillräckligt för att tillgodose behoven hos hela 280 miljoner människor. Förlusterna beror bland annat på torka, dåligt skötta vattensystem, slöseri med konstbevattning, avskogning och uttorkade våtmarker.

Merparten av allt färskvatten finns som grundvatten nere i marken. Grundvattnet fylls på genom regn och tappas av via floder och sjöar. 

Grundvattnet i obalans

En studie i Nature Climate Change visar nu att bara hälften av alla grundvattentillgångar är i balans. I de övriga är uttaget större än tillflödet. Detta märks inte idag, men kommer att bli märkbart på sikt.

Man kan tala om situationen som en tidsinställd bomb. När det varmare klimatet ändrar påfyllningen av regnvatten, så kommer det att märkas i flödet ut till floder och våtmarker först långt senare”, säger Mark Cuthbert från Cardiff University till vetenskapssajten Phys.org.  

Han nämner som exempel att delar av grundvattnet under Sahara fortfarande är påverkat av de klimatförändringar som inträffade för 10 000 år sedan, när norra Afrika var mycket fuktigare än idag.

Nästa artikel kommer att beskriva vattenproblemen i tre länder på olika kontinenter och med olika förutsättningar – Iran, Spanien och USA. Artikeln kommer även att ta upp frågan om avsaltning som en möjlig lösning.