FN inrättar IPCC för plast och miljöskadliga kemikalier

Efter upprop och krav från forskare beslutade UNEA vid senaste miljömötet att initiera åtgärder för att minska plast och andra kemikalier. Det är ett viktigt framsteg som förhoppningsvis kan leda till bättre miljöövervakning.

I skuggan av Rysslands krig i Ukraina har flera nyheter inte kunnat få den uppmärksamhet de förtjänar. Vanligtvis skulle senaste IPCC-rapporten dominerat nyhetsflödet i dagar, om inte veckor, med försvann nu lika snabbt som den kom. Detsamma gäller även miljömötet som FN:s miljöförsamling UNEA höll i Nairobi i förra veckan och som resulterade i två stora viktiga beslut.

Den första stora nyheten vara att att FN:s medlemsländer enades om att ta fram ett globalt, rättsligt bindande avtal för att minska plastföroreningar. Att det blir ett globalt avtal är oerhört viktigt, eftersom plastföroreningar är ett gränsöverskridande problem. Varje år hamnar mellan 5–13 miljoner ton plastavfall i haven och utan effektiva åtgärder förväntas utsläppen i haven tredubblas till 2040.

Forskare har lyft fram plastföroreningar som särskilt bekymmersamma kemiska substanser som nu förorenat stora delar av jorden. Enbart mellan 2000 och 2015 ökade plastproduktionen i världen med 79 procent.

Panel ska hålla koll på forskningen

Den andra stora nyheten från miljömötet är att FN:s medlemsländer även kom överens om att påbörja inrättandet av en forskarpanel för miljöskadliga kemikalier, liknande FN:s klimatpanel IPPC. Forskarpanelen ska rapportera det samlade forskningsläget kring bland annat hormonstörande ämnen som ftalater, bisfenoler och PFAS. Dessa kemikalier är vanligt förekommande i plast och utgör en potentiell hälsofara när plasten återvinns.

En internationell kemikaliepanel är något forskare efterfrågat länge. Som SMB tidigare rapporterat om överlämnade svenska forskare en namninsamling till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S), som ställde sig positiv till förslaget.

Det finns många sätt som kemikalier och plaster har negativa effekter på planetens hälsa, från gruvdrift, fracking och borrning för att utvinna råmaterial till produktion och avfallshantering.

En del av dessa föroreningar kan hittas globalt, från Arktis till Antarktis, och dessutom vara extremt långlivade, som exemeplvis plast och PFAS.

Viktiga framsteg

Marlene Ågerstrand – forskare inom exotoxikologi vid Stockholms universitet och som koordinerade den svenska namninsamlingen till miljö- och klimatminister – välkomnar besluten från UNEA:

Det känns jättebra. Vi är förstås medvetna om att detta inte är lösningen på alla problem med kemikalieföroreningar, men det är ett viktigt steg mot ett starkare globalt skydd.

De två besluten kommer lämpligt, eftersom forskare nu för första gången har lyckats bedöma den planetära gränsen för plast och nya kemiska substanser. Resultatet bådar inte gott – vi har redan passerat de hållbara gränserna. Därmed är det bråttom att få panelen på plats, men tidsplanen är dessvärre satt till 2024. Förhoppningsvis kan arbetet gå fortare än så.