Hugg baby hugg! säger industrin och ministern – ett dåligt råd till skogsägarna

Lägre oljepriser kräver ökad produktion. Därför ropar Donald Trump ”Drill, baby drill” för att ge amerikanerna lägre bensinpriser. I Sverige finns motsvarigheten i skogspolitiken. ”Hugg, baby hugg” ropar skogsindustrin och landsbygdsministern. Men lägre virkespriser gynnar inte de svenska skogsägarna, skriver SMB:s krönikör Leif Öster.

KRÖNIKA Varenda bonde vet det. Underskott av spannmål eller insatsvaror ger högre priser. Överskott ger lägre priser. ”Drill, baby, drill ”säger Donald Trump av samma skäl. Han vill öka utbudet av olja för att priset på bensin och olja ska sjunka. Trump försöker till och med att få oljekartellen Opec+ att öka produktionen för att sänka priset. På samma sätt agerar landsbygdsminister Peter Kullgren. Han vill öka utbudet av virke. I vartenda tal vill han se en ökad tillgång till biomassa.  Industrin jublar förstås och ropar ”hugg, baby, hugg”.

Frågan är väl om oljeindustrin tycker att det är en så bra idé med lägre priser. Och vad tycker 300 000 svenska skogsägare om det blir ett överutbud av virke? Egentligen är det där med råvarupriser ganska enkelt. Varenda virkesköpare vet att exempelvis fler reservat och mer överhållen skog minskar virket på marknaden och priset på virket stiger.

De enda som inte verkar ha förstått detta är LRF Skogsägarna. Men det är klart, alla tre skogsägareföreningarna, Södra, Mellanskog och Norra skog, är numera medlemsägda skogsindustrier.  Man äger numera så mycket skogsindustrier att de 105 000 medlemmarnas virke inte längre räcker till, utan man måste köpa resterande virkesvolym på andra marknader.

Utredning enligt devisen hugg, baby, hugg

När Peter Kullgren presenterade kommittédirektivet till den nu pågående skogsutredningen användes ordet ”öka” 35 gånger. Tillväxten, avverkningarna, nyttan, ja, allt ska öka. Förutom då virkespriset, som rimligen går ner när det blir ett överskott av virke. Ekot hörs från ”hugg, baby, hugg”.

Ordet landsbygd förekommer bara en gång i direktivet. Detta är typiskt. För landsbygdsfrågorna är egentligen bara i rikspolitikens fokus några få sommarveckor vart fjärde år, strax innan valet. Då sätter partiledarna på sig Goretex-jackor, far ut och klappar kor, får och gärna någon bonde. Ofta har man gevär på axel för att även attrahera jägarkåren. 

I riksdagsvalet fick KD bara 5,34 procent av rösterna. Ändå styr partiet mycket av den svenska skogs- och klimatpolitiken. Allra tydligast har denna styrning varit i Miljömålsberedningen som nyligen lämnat sina förslag om växthusgaser och biologisk mångfald. Beredningens syfte är att komma sams över partigränser, så att miljömålen ska överleva i flera mandatperioder. KD representerades här av en regionpolitiker från Kalmar, Carl-Wiktor Svensson.

Utredare ville inte samsas om någonting

I ett mail skriver Carl-Wiktor Svenssons att ”Demokrati bygger på att vi kan samsas och respektera varandras ståndpunkter, även om vi inte är överens om allting”. Själv ville Svensson inte samsas om någonting alls. Han blev snabbt känd som den som läckte tidiga ej förhandlade förslag i debattartiklar. Han medgav senare att många av hans egna inspel till Miljömålsberedningen i själva verket var skrivna av skogsindustrin. Mer om den saken och en interiör från Miljömålsberedningens sista dagar framgår av Naturpodden. Och hur det som skulle bli en politisk samsyn istället blev ett KD-projekt på temat hugg, baby, hugg”.

Till sist. Det är inte Donald Trump som hittat på slogan om drill, baby, drill, utan det republikanska partiet använde slogan redan 2008. Men efter oljekatastrofen med oljeplattformen Deepwater Horizon började kritiker istället säga ”Spill, baby, Spill” och ”Kill, baby, kill”.