2020 blir rekordvarm i Sverige

Efter en ovanligt varm höst fortsätter det milda vädret i Sverige. Därmed kommer 2020 med största sannolikhet bli det varmaste året sedan mätningarna startade. Det meddelar SMHI i en preliminär årsprognos med några få dagar kvar av året.

Enligt SMHI kommer inte ens en ovanligt kall avslutning av december kunna hindra Sverigemedeltemperaturen för 2020 att bli den hittills högsta. Om vädret under julen och mellandagarna fortsätter ungefär som prognosen så blir årsmedeltemperaturen omkring 7,5 grader. Det är cirka 0,5 grader högre än den tidigare högsta årsmedeltemperaturen som uppmätts.

Det kommer nog inte som en överraskning för någon, men är ändå en dyster nyhet. Inte nog att 2020 präglats av coronapandemin, nu blir året dessutom med stor sannolikhet det varmaste året i Sverige sedan 1860-talet då SMHIs temperaturmätningar startade. Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI menar att detta är något som kommer bli allt vanligare: 

Långsiktigt förväntar vi oss fler varma temperaturrekord till följd av den globala uppvärmningen men exakt i vilken omfattning detta sker mellan olika år varierar.

Bland årstiderna hade vintern (december 2019 till februari 2020) en ny högsta Sverigemedeltemperatur. Övriga årstider var inte de varmaste som uppmätts, men ändå över medelvärdet. Framförallt har det varit få tillfällen med ordentliga kalluftsutbrott, vilket också bidrar till den höga årsmedeltemperaturen, menar Erik Kjellström.

Det har varit få tillfällen med ovanligt kallt väder och på månadsbasis är det bara maj och juli som haft ett Sverigemedelvärde omkring eller något under långtidsmedelvärdet för perioden 1961-1990. Även detta bidrar till den höga årsmedeltemperaturen.

Vad är då anledningen? Jo, enligt Erik Kjellström beror det på en kombination av väder och klimatförändringar, eftersom temperaturen i Sverige ökar snabbare än det globala medelvärdet, vilket gör att förändringen blir tydlig:

Dels att det går snabbt, det märks ju på att vintersäsongen blir kortare och att nederbördsmönstrena ändras. Vi får mer nederbörd, men vi kan också få mer torka. Konsekvenserna är väldigt stora i Sverige och områdena som gränsar till Arktis. Det är en oroväckande situation, och det går snabbt.

Den snabba temperaturökningen är både anmärkningsvärd och oroande. Även 2019 blev varmare än normalt i Sverige, enligt SMHI som varit tydliga med att vi går mot varmare årstemperaturer.

Rekordvärmen 2020 innebar att tio av tolv månader var varmare än normalt och vissa av månaderna har varit mycket varmare – januari, februari, juni och november hade alla flera graders temperaturöverskott. Enligt SMHI var november 2020 på många håll i landet rekordvarm med bland annat 18,4 grader i Gladhammar den 6 november. Även i oktober fick vi uppleva temperaturer över det normala och för Europa blev det den varmaste oktobermånad som uppmätts.

Att världen blir varmare står alltmer klart. November blev den fjärde månaden under 2020 som globalt slog värmerekord. Sedan tidigare har januari, maj och september i år varit de varmaste månaderna sedan mätningarna startade, enligt Copernicus Climate Change Service (C3S). Enligt FN:s meteorologiska världsorganisation WMO kommer 2020 att vara ett av de tre varmaste åren som har registrerats globalt. Sedan 2015 har de sex varmaste åren någonsin inträffat och 2011-2020 är det varmaste decenniet som uppmätt. 

Samtidigt sker ökningen av halten koldioxid i atmosfären i allt snabbare takt och ligger på rekordnivåer, vilket kommer öka temperaturen ytterligare framöver, vilket betonar betydelsen av att få ner utsläppen av växthusgaser så mycket och så fort som möjligt framöver. Av just den anledningen har flera medier, bland annat DN, börjat fokusera på att samtidigt som vi nu upplever det varmaste året hittills kan det komma att bli det svalaste för våra barn och barnbarn.

Det gäller att ha dessa perspektiv med sig för att förstå vad denna kris kommer innebära för våra framtida jag och för de som ska leva här efter oss och sedan ta beslut därefter.