Aktivistaktioner lönar sig, även om många ogillar dem

Rörelsen Återställ våtmarker har retat upp många genom att bland annat hindra trafiken på motorvägar och störa populära arrangemang. Trots detta har aktionerna ökat medvetenheten om behovet av att stoppa torvbrytning och återväta före detta våtmarker. Det visar en brittisk studie gjord av forskningsinstitutet Social Change Lab.

Återställ våtmarker startade 2022 och har som mål att återställa förstörda svenska våtmarker. För att få publicitet för frågan har man använt drastiska metoder som att sätta sig ner på trafikerade vägar, spraya färg på flygplan, hälla soppa på kända målningar och uppträda störande på Melodifestivalen, Let’s Dance och olika idrottsevenemang. 

Att rörelsen kämpar för våtmarkerna beror på den viktiga roll de har för klimatet. Normalt tar de upp koldioxid, men om de torkar ut genom utdikning eller torvbrytning avger de i stället mycket klimatgaser. Enligt Naturvårdsverket släpper uttorkade våtmarker ut omkring 11 miljoner ton koldioxid varje år – mer än utsläppen från all personbilstrafik i Sverige.

Mer uppmärksammat i media

Problemet var tidigare ganska okänt, men blev allt mer uppmärksammat i takt med aktionerna från Återställ våtmarker. Social Change Labs studie visar att media nämnde frågan dubbelt så mycket år 2022 som året innan, och tre gånger så mycket 2023 som 2021. 95 procent av artiklarna klassades som neutrala, och handlade alltså inte mest om det störande i aktionerna utan mer om det miljöproblem aktivisterna ville sätta fokus på.

Social Change Lab är ett forskningsinstitut som studerar folkliga rörelser på bland annat miljöområdet. I sin rapport har man inte bara analyserat media utan också riksdagsdebatter och opinionsmätningar, samt intervjuat politiker, forskare och representanter olika delar av miljörörelsen. 

Opinionsmätningarna visade enligt studien positiva resultat. Trots att 70 procent av allmänheten inte tyckte rörelsens metoder var berättigade, så stödde hela 75 procent tanken att våtmarker behöver återställas. 

Även de intervjuade politikerna insåg rörelsens bidrag till att lyfta våtmarksfrågan, trots att de i regel ogillade dess metoder. Våtmarkerna har också klarat sig ganska väl genom Tidöregeringens nedskärningar av naturvården, med anslag på 765 miljoner kr fram till 2030 för återställning av våtmarker.

Risk för polarisering

Den brittiska rapporten tar dock även upp två risker med rörelsens taktik: polarisering och överförenkling. Den första innebär att en tidigare neutral fråga blivit kontroversiell, vilket på längre sikt kan skada målet. Några miljöexperter nämner till exempel att det blivit mycket negativ stämning kring arbetet med återvätning, vilket kan få markägare att dra sig för att delta.

Risken för överförenkling är att återvätning ses som en enkel lösning oavsett hur, när och var den tillämpas. Att rädda våtmarker är bra, men måste göras på rätt sätt, påpekade några av de intervjuade. Det bör inte heller uppfattas som den totala lösningen på klimatkrisen. 

Trots dessa invändningar menar Social Change Lab att analysen av det svenska fallet ger slutsatser som är viktiga för hela klimatrörelsen. Den visar tydligt att allmänheten kan skilja på metod och budskap, så att ett budskap kan gå hem även om metoderna ogillas. Den visar också värdet av att fokusera på få och konkreta krav inom ett okontroversiellt område, vilket gör budskapet lätt att kommunicera.