Åsa Romson: ”Det har aldrig skett så mycket klimatarbete på jorden som just nu”

Supermiljöbloggen har träffat Sveriges klimat- och miljöminister för att höra om vilken roll hon tror Sverige kommer spela inför de internationella klimatförhandlingarna i Paris.

Det är i december som världens länder möts i Frankrike för att enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020 och framåt. Vilken roll ett litet land som Sverige kommer att spela återstår att se. Men Åsa Romson (MP), Sveriges klimat- och miljöminister, säger till Supermiljöbloggen att hon tror att det går att påverka processen.

– Vi behöver hålla frågan högt på vår diplomatiska agenda. Att vår statsminister och utrikesminister är minst lika engagerade i detta som jag som klimatminister är, det tror jag exempelvis är väldigt viktigt.

– Men det handlar också om vad vi gör på hemmafronten. Och vad vi gör på EU-nivå.

Åsa Romson jämför med Köpenhamnsmötet 2009. Då var Sverige ordförandeland för EU vilket gjorde att Sverige automatiskt spelade en viktig roll. Vill Sverige göra samma sak nu handlar det om att mycket mera aktivt ta en sådan roll, menar klimat- och miljöministern.

– Vi avser att göra det. Sverige är en av de mest pådrivande länderna i EU-gruppen. Tillsammans med tyskarna driver vi att det ska vara minst -40 procent i utsläppsminskningar till år 2030. Det är viktigt att målet inte vattnas ur utan att minst -40 procent betyder att det kan bli mer.

Från svensk sida har regeringen gjort klart att man anser att utsläppsminskningar om -50 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer, är i enlighet med EU:s ansvar och förmåga.

– När det sen gäller målet till år 2020, på -20 procent, så vet vi redan nu att EU kommer att överprestera. Det är därför inte orimligt att tänka sig att EU i en lite tydligare kommunikation i det internationella sammanhanget kommer att tala om just detta, för att pusha andra länder att göra detsamma.

Något annat som tyder på att Sverige kan spela en viktig roll internationellt är enligt Åsa Romson att Sverige har goda relationer med många utvecklingsländer.

– Det är nyckeln i den här processen, och en anledning till att vi tycker det är viktigt med klimatsatsningar på biståndssidan, inte minst det additionella klimatstödet till Gröna fonden.

Samtidigt finns en risk att det blir helt tvärtom, att Sverige kan komma att pekas ut som en miljöskurk i internationella sammanhang inför mötet i Paris. Svenska statliga energibolaget Vattenfall, som släpper ut mer koldioxid än vad hela landet Sverige gör, har nämligen som målsättning att kraftigt minska sina utsläpp till år 2020. Men sättet som Vattenfall vill göra det på handlar inte om att fasa ut sin utsläppsgenererande brun- och stenkolsverksamhet i Tyskland, utan i stället att sälja den så snart som möjligt, något som inte lär minska utsläppen.

– Det är klart att om det är så att vi säljer, och det blir någon annan som tar över, då blir utsläppen totalt sett inte mindre, som Vattenfalls före detta vd Øystein Løseth förklarade det för klimatmagasinet Effekt förra året.

Åsa Romson säger till Supermiljöbloggen att frågan är komplicerad.

– Vattenfall har börjat prata allt mer i termer av att vara ett föredöme på klimatområdet och att man ska satsa mer på förnybar energi. I den strategin har jag all förståelse för att Vattenfall ser att det finns väldigt lite plats för brunkolsverksamhet i Tyskland och att man ser den verksamheten som ett sänke och ett problem.

– Från ägarens sida har vi samtidigt varit tydliga med att det ska vara en ansvarsfull hantering av ägarstrukturerna. Och man ska komma ihåg att Tyskland planerar att minska på kolet i sin energimix. Så exakt var det här kommer att sluta vet jag inte. Vattenfall har ännu inte föreslagit en affär kring detta för ägarna.

På det stora hela, inför Paris, är Åsa Romson trots allt optimistisk – även om hon inte tror att det kommer presenteras tillräckligt ambitiösa målsättningar från världens länder för att målet om att hålla den globala medeltemperaturhöjningen till max två grader ska klaras av.

– Det vore väl sjutton också om vi inte kunde skapa en mer progressiv process fram till Paris. Det har trots allt aldrig skett så mycket klimatarbete på jorden som just nu, säger hon till Supermiljöbloggen.