Balkongkraftverk, havslavendel och mikroalger – åtta bra idéer för miljön

Supermiljöbloggen har i ett par tidigare artiklar presenterat nyheter som är positiva för klimat och miljö. Att göra det kan vara viktigt, eftersom mycket på området oftast verkar gå åt fel håll. I dagens artikel handlar de positiva nyheterna bland annat om balkongkraftverk, ”havslavendel” och mikroalger som kan rena avloppsvatten.

Återvinning av fosfor i Östersjön

Östersjön är ett av världens mest syrefattiga havsområden, vilket bland annat beror på läckage av fosfor från jordbrukets konstgödning. Nu hoppas forskare vid KTH kunna omvandla problemet till en resurs, genom att återvinna fosfor som ligger lagrad på Östersjöns botten.

I ett första steg använder man mikroorganismer för att lösa upp fosforn ur sedimenten. Sedan tillsätter man ett metallbindande ämne som frigör ännu mer fosfor. Detta gör det möjligt att samla in och omvandla fosforn till en användbar produkt, till exempel gödsel. Metoden är ännu inte färdigutvecklad, men om den visar sig framgångsrik skulle den kunna bidra till att både förbättra Östersjöns miljö och göra Europa mer oberoende av importerad fosfor.

Bara förnybart i Uruguay

Det lilla landet Uruguay i södra Latinamerika har lyckats skapa ett elnät med nästan enbart förnybar energi. 99 procent av elektriciteten kommer från vatten, vind, biomassa och sol, och bara 1 procent från gaseldade värmekraftverk. På köpet har man fått lägre elkostnader, säkrare energitillförsel och 50 000 nya jobb. 

Drivkraften i omställningen var inte miljöskäl utan ekonomi. När landet slopade sina dittillsvarande subventioner till fossila bränslen och införde säkra, långsiktiga villkor för satsningar på förnybart, så skötte marknaden omställningen på egen hand. Att de förnybara bränslena är bättre för klimatet var faktiskt bara en bieffekt, enligt landets före detta energiminister Ramón Méndez Galain.

Den förnybara energin är redo, metoderna finns och fördelarna är påtagliga. Det enda som saknas i andra länder är den politiska viljan”, skriver ekonomisajten Forbes.

Bättre luft i flera storstäder

19 storstäder världen runt har lyckats minska mängden av olika luftföroreningar med mer än 20 procent, enligt en rapport från organisationen Breathe Cities. Framgången har olika orsaker. I Kina handlar det om den snabba övergången från bensinbilar till elbilar, medan det i Polen handlar om att man eldar mindre med kol och ved. Många europeiska städer har satsat på nya cykelbanor, och i London har böter införts för särskilt förorenande fordon.

9 av de 19 städer som blivit renare ligger i Kina. San Francisco är den enda amerikanska staden på listan, medan de övriga ligger i Europa. 

Beijing och Warszawa har varit särskilt framgångsrika när det gäller att minska halterna av små partiklar i luften, medan Amsterdam och Rotterdam lyckats bäst av alla med att minska utsläppen av kvävedioxider.

Solkraftverk på balkongen i USA och Tyskland

I USA börjar allt fler boende installera små solpaneler på balkongen. Apparaterna ansluter man till elnätet via en enkel stickpropp. Bara Utah har idag ett lagfäst tillstånd till sådana anläggningar, men motsvarande tillåtande lagstiftning är på gång i många andra amerikanska delstater. 

En anläggning på 800 watt kostar drygt 1000 dollar och kan driva ett kylskåp eller ett par mindre hushållsapparater en del av dygnet, enligt företaget Bright Saver. Det kan spara de boende runt 300 dollar om året. 

Även i Tyskland börjar balkongkraftverk bli populära. De går att köpa bland annat på Ikea, och finns nu hos fyra miljoner tyska hushåll enligt miljösajten Grist. I Sverige är balkongkraftverk med stickpropp dock inte lagliga, eftersom det anses riskabelt att mata nätet via en stickpropp i ett vanligt 120 volts vägguttag. 

Mikroalger kan rena avloppet

Att rena avloppsvatten från kväve, fosfor och organiska syror är både dyrt och energikrävande. Mikroalger – små encelliga organismer på mellan 0,002 och 0,2 mm – kanske kan minska problemet, enligt en avhandling från Högskolan i Borås. 

Forskaren Ghasem Mohammadkhani har visat att mikroalger kan växa i rötrester och ta upp både kväve, fosfor och fettsyror. Algerna gör det möjligt att återvinna näringsämnen i stället för att släppa ut dem, och den biomassa de producerar kan användas för biobränslen, bioplaster och andra produkter. På så sätt skulle reningsverk och biogasproducenter i framtiden kunna sänka sina kostnader, öka sin hållbarhet och återvinna värdefulla ämnen som ammonium och fosfor.

Italiensk växt med superkrafter

I våtmarkerna runt Venedig blomstrar växten ”sea lavender” av släktet Limonium. Det är egentligen ingen lavendel, men den har lila blommor på sommaren och lockar mängder av bin och andra insekter. 

Det intressanta med växten är att dess stora rotsystem håller sediment och andra växter på plats. På så sätt stabiliserar växten miljön, samtidigt som den gynnar den biologiska mångfalden både under och ovanför marken. Limonium – som finns över stora delar av världen – skulle kunna användas för att minska skadorna vid stormar och översvämningar längs utsatta kuster. Studien av Limonium är publicerad i JGR Biogeosciences och beskriven på miljösajten Grist.

Trädplanteringar längs öknen

Taklamakanöknen i nordvästra Kina är ett av världens torraste områden. I kanten av öknen rinner dock smältvatten ner från de omgivande bergen, och där har Kina sedan 1970-talet bedrivit ett stort planteringsprojekt vid öknens rand. Målet är dels att hindra öknen från att svälja omgivande jordbruksmark, dels att stoppa sandstormar från att nå huvudstaden Beijing. 

År 2024 stod ett över 300 mil kilometer långt grönt bälte färdigt runt hela öknen, skriver tidningen Ny Teknik. En oväntad sidoeffekt av projektet är att bältet även visat sig fungera som en kolsänka: området absorberar mer kol än det släpper ut.

Träd och jordbruk en bra kombo

Agroforestry innebär att kombinera trädplantering och odling av jordbruksgrödor. Detta kan i tropiska länder vara ett sätt att stå emot klimatförändringarna, eftersom träden ger skugga åt grödorna nere på marken.

Den svenska biståndsorganisationen Vi-skogen har utvecklat metoder för agroforestry i Afrika i många år och fått goda resultat. Benta Muga och John Oruko i Kisumu i västra Kenya berättar att deras odlingar av majs, potatis och kaffe nu kantas av träd som binder vattnen när det regnar och bibehåller fukten i jorden under de långa perioderna av torka. Träden har också ökat näringen i jorden och därmed gett jordbrukarparet bättre skördar.