DI-ledare: ”Regeringens vindkraftspolitik är ohållbar – tänk om”

Intrycket är att regeringen Kristersson har något emot vindkraft. Och priset för den osäkerheten kan bli mycket högt. Det skriver kärnkraftsvänliga Dagens Industri i en ledare. Skribenten frågar sig hur Taiwan kan bygga vindkraft i sundet mot sitt aggressiva grannland Kina när inte Sverige kan det.

Debattens vågor har gått höga sedan regeringen i november meddelade att man stoppar fortsatt planering av 13 havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön.

”Det var inget lätt beslut” försäkrade energiminister Ebba Bush. Hon och regeringen i övrigt hänvisade till Försvarsmaktens starka invändningar om att parkerna allvarligt försämrar försvarsförmågan och möjligheterna till snabb upptäckt av fientliga angrepp (läs från Ryssland, framförallt från dess enklav Kaliningrad) sydöst om Gotland.

Men argumentet har väckt invändningar och misstänksamhet från många håll. Kritikerna pekar på att många andra EU-länder klarat sin försvarsplanering samtidigt som man byggt ut havsvindparker. Och varför har inte regeringen istället satt sig ned och samplanerat och kompromissat med militären?

I en ledarartikel i dagarna kommer Dagens Industri med en stark uppmaning till regeringen Kristersson att tänka om. Och upprepar misstanken att regeringen verkligen har något emot vindkraft av sitt agerande att döma. ”Om den inte har det bör den visa att den allmänna opinionen har fel i sin uppfattning” skriver man.

Att det skulle vara omöjligt att bygga vindparker av försvarsskäl ifrågasätter DI med ett talande exempel, hämtat från Fjärran Östern. Där bygger Taiwan ut havsvindkraftsparker i sundet som gränsar mot den aggressiva grannstaten Kina som hotar landet med invasion och ständigt kränker dess luftrum.

Det är inte för intet som man börjar fundera på vad som är Taiwans hemlighet, som uppenbart inte har några problem med att kombinera ett starkt försvar och elproduktion till havs, heter det i DI-ledaren.

Priset att stoppa havsvindparkerna i södra och mellersta Östersjön kan bli mycket högt, anser man:

Just tillgången till grön el till rimliga priser har varit det svenska näringslivets stora konkurrensfördel. Vi må klaga över att fransmän och tyskar strör statsstöd över vissa inhemska bolag, men jämfört med hur svenska bolag under lång tid gynnats av den billiga gröna elen borde det snarare vara sydeuropéerna som klagar. Det vore förödande om denna fördel äventyras.

DI ifrågasätter även statsminister Ulf Kristerssons svepande och avfärdande kommentarer om de som kritiserat regeringen, även tunga näringslivsföreträdare. Kristersson anklagar dessa för att vara ”självutnämnda militära experter” istället för att verka intresserad av att hitta lösningar och ta lärdom från andra håll. ”Olikt honom”, anser man.

Den avfärdande och förvillande hållningen mot kritiker i såväl vindkrafts- som kärnkraftsfrågan återfins hos andra regeringsföreträdare, såväl som från Sverigedemokraterna. I en TV-utfrågning antydde klimatminister Romina Pourmokhtari (L) exempelvis att kritiken mot kärnkraftsutredningen kommer från motståndare till energikällan.

I den långa raden av remissvar framkommer en totalt motsatt bild, vilket SMB nyligen berättat om i en genomgång av vad företag, myndigheter, organisationer och akademier anser om kärnkraftsplanerna.