SMB har gått igenom kärnkraftsremisserna: många har mycket kraftiga invändningar

Regeringens utredning om finansiering av ny kärnkraft får omfattande kritik. Inte bara från de som är kritiska till kärnkraft. Även en lång rad kärnkraftsvänliga remissinstanser har starka invändningar. Den vanligaste kritiken är att kärnkraften favoriseras till nackdel för andra energislag och får orimligt höga subventioner, visar SMB:s genomgång.

SMB har läst igenom slutsatserna i de cirka 50 svar som under veckan registrerats på regeringens hemsida. Totalt skickade regeringen utredningen till 82 myndigheter, organisationer och företag. De statliga organen måste svara, medan övriga får lämna synpunkter om de vill. Den 3 december var sista dagen att komma med yttrande.

Svaren kan i sin helhet studeras här. Och en tydlig majoritet av de som är positiva till kärnkraften betonar att staten hellre ska välja teknikneutrala stödformer för ny elenergi än en så ensidig satsning.

Miljörörelsen hanterades med armbåge i remissrundan. Enbart Naturskyddsföreningen, landets största ideella miljö- och klimatorganisation inbjöds att lämna sypunkter. Inom parentes har alla som vill rätt att skicka in synpunkter på en statlig utredning.

”Miljoner ton mer koldioxid i atmosfären med ny kärnkraft”

Föreningen svarade desto mer omsorgsfullt med en egen utredning. Den innehåller en konsekvensberäkning över vad den kärnkraftsutbyggnad som regeringen vill se får för klimateffekt. Naturskyddsföreningen underkänner för det första utredningens premisser att det krävs 300 Twh, Terawattimmar el (ca en fördubbling av dagens användning) för att ställa om Sverige. Det är ett politiskt mål som överstiger en rad andra seriösa beräkningar, menar föreningen.

En så stor och ensidig satsning på kärnkraft som regeringen aviserar kommer, på grund av den försening av omställningen som satsningen innebär, att leda till att 200 miljoner ton koldioxid mer släpps ut i atmosfären fram till 2045, enligt föreningen.

Föga förvånande avvisar branschorganisationerna Svensk Vindenergi och Svensk Solenergi utredningens förslag. De pekar på att den massiva utbyggnaden av kärnkraft kommer att trycka undan sol- och vindsatsningar.

Med ny kärnkraft kommer elen fram för sent

Svensk Solenergi hävdar att satsningen ironiskt nog kan visa sig vara överflödig om och när ny kärnkraft är på plats om 15-20 år. Behovet av ny elkraft kan då ha sjunkit kraftigt, eftersom företag som vill satsa på ny teknik baserad på eldrift redan har flyttat till, eller satsat nytt i andra länder, skriver föreningen.

Statens egna myndigheter och verk är ljumma mot utredningen. Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät, Riksgäldskontoret, Konkurrensverket, Energimyndigheten och Riksgäldskontoret pekar på ekonomiska risker för staten och skattebetalarna och undanträngningseffekter.

Energimarknadsinspektionen säger rakt nej till förslagen utredningen vilket även de tunga akademierna Chalmers tekniska högskola och Luleå tekniska universitet gör. Chalmers skriver att utredningens förslag utgör ett omotiverat och orimligt stöd som äventyrar skattebetalarnas pengar och skulle utgöra den största statliga subventionen i landets industrihistoria. Och avfärdar helt en del påståenden som görs i utredningen, till exempel att vindkraft skulle gynnas:

I konsekvensanalysen finns formuleringar som gör gällande att kärnkraften på något sätt skulle göra det lättare att investera i vindkraft. Vi förstår inte detta påstående och har inte hittat någon i branschen som gör det heller, skriver Chalmers.

Statliga bidrag får inte räknas in i ekonomin

Positiva till ny kärnkraft är till exempel Kungliga Tekniska Högskolan, Fortum, Energiföretagen Sverige, Skogs- och stålindustrierna, men även bland dessa finns invändningar för ensidighet, favorisering och otillräckligt utredda detaljer. Notabelt är att tungviktaren Svenskt Näringsliv också har invändningar av detta slag, och betonar att vindkraftsutbyggnad i närtid inte får försummas.

I floden av remissvar finns helt andra slags påpekanden som är tänkvärda. Strålsäkerhetsmyndigheten hänvisar till kärntekniklagen och strålsäkerhetslagen. Dessa kräver att en huvudman för kärnkraft måste ha tillstånd på plats och visa att man har tillräckliga muskler helt av egen kraft, innan stöd kommer på tal:

Kraven på sökande innebär att en verksamhetsutövare inte kan använda sig av statligt stöd för att kunna visa tillräckliga ekonomiska resurser vid tillståndsprövningen enligt kärntekniklagen, påpekar myndigheten.

Negativ med för snabb utredning av svår fråga

En vanlig invändning är att utredningen kännetecknas av orimlig brådska. Regeringen aviserar ett beslut redan i maj nästa år utan att invänta andra pågående utredningar som berör energiområdet. Energimyndigheten pekar på att Elmarknadsutredningen lämnar sitt slutförslag endast någon vecka innan. Och Kärnkraftsprövningsutredningen redovisas först den 29 augusti. ”Resultatet av dessa utredningar borde beaktas innan lagstiftningen genomförs” framhåller myndigheten.

”Att snabbutreda en så komplex och långtgående fråga som kärnkraft på sex månader är otillfredsställande”, anser även Institutet för näringslivsforskning, som överlag har en kritisk hållning till förslagen i Mats Dilléns utredning.

Regeringen har, sammanfattningsvis, en rejäl uppförsbacke om man nu vill försöka sjösätta en av de absolut största industrisatsningarna i Sveriges historia – med många hundra miljarder av skattebetalarnas och konsumenternas pengar i potten.