Extremare väder: 118 miljoner människor i riskzonen år 2030

118 miljoner människor som lever under gränsen för extremfattigdom i afrikanska länder riskerar att drabbas av extremvärme, översvämningar och torka år 2030, visar en ny rapport.

Den afrikanska kontinenten står inför höga kostnader och sjunkande bruttonationalprodukt (BNP) som en konsekvens av klimatförändringar visar rapporten State of the Climate in Africa 2023 från Världsmeteorologiska organisationen (WMO). I snitt kommer afrikanska länders BNP sjunka med fem procent fram till år 2030. Detta beror på att kostnaderna för klimatanpassande åtgärder kommer att stiga ytterligare i takt med att extremväder blir allt vanligare på kontinenten. 

Under 2023 präglades flera afrikanska länder av dödliga värmeböljor, översvämningar, tropiska cykloner och långvarig torka. I Tunisien och Marocko steg temperaturen som mest till 49 respektive 50 grader. I september orsakade stormen Daniel extrema översvämningar i Libyen, där 4 700 personer miste livet, vilket Aktuell Hållbarhet rapporterade om i veckan. WMO:s generalsekreterare Celese Saulo framhåller att stora delar av södra Afrika har lidit av dödlig torka.

”Detta förvärrar en redan desperat humanitär kris”, säger hon i ett uttalande.

Socioekonomiskt utsatta människor drabbas hårdast

WMO beräknar att upp till 118 miljoner människor som lever i extremfattigdom – med en inkomst på mindre än tjugo kronor per dag – kommer att drabbas hårdast av klimatförändringar år 2030. Om inte klimatanpassade åtgärder genomförs genast, förvärras de redan begränsade förutsättningar för människor att ta sig ur fattigdom, visar rapporten. 

WMO skriver att afrikanska länder måste satsa på att bygga infrastruktur och varningssystem för att vara förberedda på ökat extremväder. För länder söder om Sahara beräknas  klimatanpassningen kosta mellan 30 och 50 miljarder dollar per år under de kommande tio åren, enligt siffror från rapporten. 

Rika länder förvärrar klimatförändringar 

Samtidigt står rika länder i det globala nord – som Australien, USA, Kanada, Japan och även flera länder i Europa – för den stora majoriteten av världens koldioxidutsläpp. Rika länder driver på klimatförändringarna, medan redan marginaliserade grupper i det globala syd lider som mest, något som SMB tidigare skrivit om. Länder som överskridit sina rättvisa andelar av koldioxidutsläpp beräknas vara skyldiga 170 biljoner dollar år 2050 till länder som hållit sig inom de planetära gränserna, vilket SMB rapporterade om förra året.

Rapporten visar att utan förutsättningar i form av finansiering för klimatanpassade insatser står kontinenten inför en förvärrad humanitär kris. Tillgång till fungerande infrastruktur, utbildning, mat och vatten kommer att påverka den allmänna säkerheten för människor som lever på den afrikanska kontinenten.