WHO-grupp varnar: Klimatlögner och förnekande kan skada liv och hälsa

Att motarbeta falsk klimatinformation måste numera ingå i all hälsopolitik och krisberedskap, menar en arbetsgrupp inom världshälsoorganisationen WHO i en rapport. Lögner i bland annat sociala medier kan annars få människor att misstro varningar och råd, och inte ta kriser på allvar. Desinformation på klimatområdet sinkar också omställningen till fossilfri energi.

Rapporten heter Protecting Health in the Age of Climate Disinformation (Att skydda hälsan i en tid av klimatdesinformation). Den har getts ut av en arbetsgrupp inom WHO som representerar olika internationella hälso- och sjukvårdsorganisationer. 

Med ”klimatdesinformation” menar man den medvetna spridningen av falska uppgifter och konspirationsteorier om klimatkrisen. Felinformation – spridningen av uppgifter som någon tror är sanna, men som inte är det – kan också ha skadliga följder, även om avsikten bakom inte är lika bedräglig.

Falsk information kan till exempel få folk att avstå från att evakueras vid skogsbränder och översvämnningar. Den kan också minska tilltron till varningar för hetta och luftföroreningar, störa tillgången till nödhjälp och skapa förvirring kring hälsoriskerna vid en klimatrelaterad naturkatastrof”, säger arbetsgruppens ordförande Laura Jung enligt nyhetssajten Euronews.

Lögner om Hawaii

Rapporten redovisar flera fall där lögner haft en skadlig effekt i samband med klimatkriser. Efter de svåra skogsbränderna på Hawaii år 2023 spreds till exempel rykten om att människor som sökte hjälp kunde få sin mark eller sina ägodelar beslagtagna av myndigheterna. Ryktena var bevisligen falska, men kan ha avskräckt vissa av dem som flytt från skogsbränderna från att be om hjälp med sjukvård, pengar och boende. 

Andra rykten som spreds vid bränderna på Hawaii handlade om hur elden uppstått. Berodde det på en medveten manipulering av vädret? Eller hade regeringen använt någon sorts laser för att frigöra mark för egna planer? Sådana påståenden cirkulerade i sociala medier, enligt klimatsajten Grist, och riskerade att minska tilltron till myndigheterna.  

Miljözonerna i London

Ett annat exempel är arbetet för att minska luftföroreningarna i områden med tät trafik, som London. I Londons miljözoner tillåts numera bara bilar med mycket låga utsläpp. Alla andra måste betala en avgift, vilket lett till kritik med tanke på effekterna för låginkomsttagare, småföretag och dem som äger gamla bilar. 

Att diskutera dessa effekter är rimligt, men debatten kom att förvridas genom falska påståenden och alla sorters desinformation. Det motstånd som piskades upp har till och med lett till attacker på miljözonernas tekniska utrustning.

I stället för att diskutera hur man kan minska luftföroreningarna men ändå skydda dem som har minst resurser, så kan desinformation vrida debatten i riktning mot rädsla, misstro och falska påståenden. Det riskerar att minska stödet för åtgärder som ska skydda lungor, hjärta, graviditeter, barn och boende som är mest utsatta för förorenad luft”, heter det i WHO-gruppens rapport.

Regeringar och myndigheter runtom i världen måste hädanefter räkna med desinformation i alla sammanhang som rör klimatförändringarna och övergången från fossila bränslen, menar man. Att bemöta sådan desinformation måste ingå i kommunikationen kring hetta, skogsbränder, översvämningar, stormar, torka och infektionssjukdomar. 

Redan vid klimattoppmötet COP30 i Brasilien förra året las det fram en ”Declaration on Information Integrity on Climate Change”, ett uttalande om behovet av att stödja forskningsbaserade fakta gentemot falska påståenden. EU har stött detta uttalande. 

Kampanj inom EU

EU-kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik har också startat en kampanj med namnet #ClimateFactsMatter. Kampanjen omfattar alla 27 medlemsstater men har särskilt fokus på fyra länder: Finland, Frankrike, Italien och Polen. Målet är att göra allmänheten mer uppmärksam på risken för desinformation på klimatets område. Några råd som ges är att undersöka källan till en text, faktagranska kommentarer från så kallade experter, se upp för laddade, känslomässiga uttryck och vara på sin vakt inför texter som påstår sig ha en enkel lösning på klimatfrågan.

Problemet med falsk klimatinformation har också sysselsatt forskare. En artikel publicerad i den amerikanska databasen PubMed har sammanställt nio forskningsstudier av olika naturkatastrofer. 

Människor går till sociala media för att få information i en kris, men dessa plattformar underlättar också en snabb spridning av osäker och felaktig information. Detta kan hindra hjälparbetet, felrikta dess resurser och förvrida allmänhetens bild av katastrofens verkliga allvar”, heter det i forskningsartikeln.

Seriösa media tar också problemet på allvar. Miljösajten Grist har just börjat publicera en artikelserie kallad ”Distorted”, Förvriden. Serien kommer att ta upp riskerna med falsk information, hur rykten sprids efter en naturkatastrof, vad AI:s roll är och kan väntas bli, och hur man kan gardera sig mot felaktiga uppgifter.