Den 9 till 13 juni pågår FNs havskonferens i Nice. Överst på dagordningen för värdländerna är att tillräckligt många länder ska ratificera det globala havsavtalet BBNJ. Annars kommer det inte att träda i kraft. Sverige som tidigare varit pådrivande i globala havsmiljöfrågor har ännu inte ratificerat avtalet.
Sveriges radio rapporterar om att det just nu ser mörkt ut för det nya globala havsavtalet BBNJ, som ska skydda de öppna haven från rovdrift. Många har hoppats att avtalet skulle kunna träda i kraft i samband med FN:s stora havskonferens i Nice, men så ser inte ut att bli fallet. Få länder har ratificerat avtalet i tid och ett av länderna som väntar är Sverige, vilket kritiseras av internationella miljöorganisationer. Detta trots att Sverige lovat att ge frågan hög prioritet. Det globala havsavtalet kommer göra det möjligt att naturskydda även internationellt vatten. Utan avtalet finns det begränsade möjligheter att stoppa till exempel överfiske och utsläpp av föroreningar.
2017 hölls den första globala FN-konferensen om haven i New York. Sveriges dåvarande regering, tillsammans med Fiji var initiativtagare. Jag var där som expert från Sverige. En av uppgifterna var att tillsammans med EUs kommissionär för fiske diskutera hur långsiktiga politiska överenskommelser kan bidra till hållbar utveckling – där såväl ekonomiska, som sociala och miljömässiga intressen samsas. Då utmärkte sig Sverige som ett land med diplomatiska talanger och politiska partier, som oavsett ideologisk inriktning förmådde samtala och komma överens om för Sverige och världen viktiga frågor.
Konferensen i New York satte mål 14 i agenda 2030 i centrum – agenda 2030 som skrevs under av samtliga 196 FN-medlemsländer år 2015 för att vara vår gemensamma målbild i globalt utvecklingsarbete. Sex år efter den första FN-konferensen om haven skrevs det första globala avtalet om att skydda världshaven under av 193 länder. Avtalet som har benämningen Biodiversity beyond natural jurisdiction – BBNJ – syfter att begränsa miljöpåverkan och skapa skyddande marina områden. Detta är avgörande för att kunna skydda marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion – på ”de öppna haven”.
Sverige inväntar EU
I juni 2025 har avtalet fortfarande inte trätt ikraft. För ikraftträdande krävs ratificering av minst 60 länder. Frankrike och Costa Rica, som nu står som värdar för konferensen i Nice, behöver övertyga ett stort antal länder, däribland Sverige, att ratificera avtalet för att det ska börja gälla. Bland annat Naturskyddsföreningen (SNF) har kritiserat Sveriges regering för detta. SNF har tagit fram ett positionspapper inför Nice-konferensen där skydd av marina områden står som första krav.
SNF kopplar också skyddet av haven till matproduktion där sjömat är avgörande för att lyfta människor i fattiga delar av världen ur fattigdom. Inflytande över havens nyttjande ses också som en central maktfråga i det globala utvecklingssamarbetet. Även EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) som var en av intiativtagarna till den första havskonferensen 2017, är starkt kritisk till den svenska regeringen, som hon menar inte tar frågorna om skydd av haven på tillräckligt stort allvar.
EU-kommissionen presenterade i våras ett förslag på direktiv för genomförande av BBNJ-avtalet.
Den svenska regeringen anser i en promemoria att den är positiv till att EU ska bli part till avtalet och avser fortsätta ta en aktiv roll i BBNJ-avtalets genomförande. Regeringen menar att den arbetar för att Sverige ska kunna bli part i avtalet så snart som möjligt I juni 2024 tillsattes en utredning (UD 2024:02) med uppdrag att utreda vilka författningsändringar som är nödvändiga för att möjliggöra ett svenskt genomförande. Utredningen lämnade över sitt betänkande till regeringen i mars 2025 (SOU 2025:36).
Förslagen innebär enligt en promemoria från regeringskansliet att BBNJ-avtalet genomförs via införandet av en ny svensk lag om skydd för biologisk mångfald i havsområden utanför nationell juridisk beslutanderätt. Enligt utredningens bedömning krävs att det i svensk rätt införs bestämmelser som avser miljöbedömningar, marina skyddade områden och marina genetiska resurser. Genomförandet kräver vissa följdändringar i befintlig lagstiftning, bland annat i miljöbalken. Både EU och dess medlemsstater avser att bli parter till avtalet, menar regeringen. Kommissionen har därför tagit fram ett förslag till ett direktiv som i EU-rätten kommer att genomföra avtalet, vilket presenterades den 24 april 2025.
Havsmiljön – mål 14 – det mest underfinansierade hållbarhetsmålet
Trots havens avgörande roll i planetens överlevnad – bland annat genom att agera buffert i klimatsystemen – är arbetet för haven kraftigt underfinansierade i det globala samarbetet. FNs mål 14 – livet under vattenytan – får minst finansering av alla mål i det arbete med agenda 2030 som FNs medlemsstater enats om att genomföra till år 2030. FNs beräkningar visar att det krävs 175 miljarder dollar årligen, för att uppnå verklig förändring.
I det läget slår den svenska regeringen fast att budgethållningen ska vara restriktiv. Sveriges regering har nämligen varit tydliga med att genomförandet av havsavtalet inte får kosta något: ”Mot bakgrund av regeringens budgetrestriktiva hållning bör Sverige verka för att kostnaderna begränsas både på EU-budgeten och statsbudgeten.” Regeringens hållning kan läsas på länken Promemoria direktiv för genomförande av BBNJ-avtalet.
Kortsiktiga ekonomiska intressen är ett hinder
Enligt finska organisationen Natur och miljö pågår parallellt med ratificeringen av BBNJ-avtalet trepartsförhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-ministerrådet och Europaparlamentet om möjligheten att inleda djuphavsgruvdrift i EU:s havsområden. Natur och miljö menar att den planerade djuphavsgruvdriften inte är förenlig med BBNJ-avtalets bestämmelser och att BBNJ-avtalet har en viktig funktion att fylla genom att stärka skyddet av den marina miljön och tvinga fram omfattande miljökonsekvensbedömningar som är juridiskt bindande för de stater som har undertecknat avtalet.
Mot bakgrund av detta är det glädjande läsning när Finland nu inför FN-konferensen i Nice har gått fram med nationell ratificering av BBNJ-avtalet. Sveriges regering har liksom EU-kommissionen, uttryckt försiktighet vad gäller utvinning av djuphavsgruvdrift och menar att ett omfattande regelverk behövs innan gruvdrift i djuphavet kan övervägas. Det är oklart hur Sverige i slutändan kommer att ställa sig till djuphavsgruvdriften.
Sveriges miljö- och klimatminister deltar vid FN-konferensen i Nice. I pressmeddelandet inför mötet står ingenting om att ratificera BBNJ-avtalet. Detta trots att sex EU-länder redan infört avtalet i sin nationella lagstiftning, däribland Finland. Strategin tycks vara att invänta gemensamt EU-arbete i frågan av havsmiljöavtalet och att hålla nere kostnaderna på kort sikt. Men den ekonomiska strategin kan stå oss dyrt långsiktigt – både ekonomiskt och miljömässigt – för att inte tala om Sveriges förlorade anseende internationellt i frågorna.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
