Johanna Grant: ”Miljöbästa Bil”, en spegling av 18 års teknikutveckling

Hur har tekniken och bilutvecklingen gått de senaste två decennierna? Johanna Grant, ordförande för Gröna Bilister, tar med oss från sena 90-talets dieselvarningar till dagens el-bilsfokus.

KRÖNIKA: För 22: a året i rad lanserar Gröna Bilister listan ”Miljöbästa Bil”, en rankning som syftar till att ge konsumenter och upphandlare underbyggd information om vilka bilar på marknaden som är bäst ur miljö-och säkerhetssynpunkt ”just nu”.

På årets lista återfinns hela 39 modeller som alla kan köras på förnybart bränsle, är energieffektiva, uppfyller krav på högsta säkerhet och finns tillgängliga på marknaden 2017.

I ljuset av att bilförsäljningen fortsätter att slå nya rekord, samtidigt som 96 av 100 bilar körs fossilt och körsträckorna bara ökar, kan listan tyckas vara mer aktuell än någonsin. Vägtrafiken är Sveriges enskilt största utsläppskälla och tiden att ställa om till fossilfrihet är skrämmande knapp. Att göra bilen ren och energieffektiv är en central uppgift då Sverige är ett avlångt land, men det är långt ifrån tillräckligt (om detta skriver jag mer om här).

Vi lever i en motsägelsefull tid där är lätt att kastas mellan hopp och uppgivenhet. Men det är även en innovativ tid som präglas av stora teknologiegenombrott och innovationskraft! Något som kanske är särskilt påtagligt inom energiområdet och fordonsutvecklingen? Det räcker med att gå tillbaka till Gröna Bilisters nominerade Miljöbästa Bilar i slutet av 90-talet för att få perspektiv på hur utvecklingen av bilar och bränslen sett ut. På listan framgår vilka modeller som ansetts vara bäst ur miljösynpunkt vid en viss tidpunkt, en spegling av 18 års teknikutveckling! Så låt mig lyfta blicken och göra en ”recap” av Miljöbästa Bil; från 1999 till 2017.

1999: Bensinbilarna dominerar och vi varnar för diesel 

Den första Miljöbästa Bil genomfördes 1994, samma år som föreningen bildades, men den första digitalt publicerade rankningen är från 1999. Här fick en miljöbästa bensinbil i ”storbilsklassen” dra upp till 9,2l/100 km på ett finalfält som dominerades av bensinbilar. Fem elbilar finns dock med på listan, men med kort räckvidd och, minst sagt, en avsaknad av attraktionskraft. Vi utfärdar en tydlig varning för dieselbilar på grund av de höga utsläppen av kväveoxider och hälsovådliga partiklar. En varning som är mer än högaktuell idag…

2002: Bensinbilar dominerar, men biogasen hamnar i topp och etanol och laddhybrid gör för första gången inträde

Om 14 år ska fordonsflotta vara fossiloberoende enligt en bred politisk överenskommelse (som dock är otillräckligt ur klimatsynpunkt). Ser vi istället 14 år tillbaka i tiden till ”Miljöbästa Bil 2002” kan man konstatera att mycket har hänt! Återigen domineras fältet av bensinbilar som fick dra upp till 9,1 l per 100 km. Fyra gasbilar hamnar i topp och med på listan finns för fösta gången en Toyota Prius och två Ford Flexifuel-modeller. Vi fortsätter att avråda köp av dieselbil i tätort, istället ställer vi frågan ”måste du äga en bil, överväg att gå med i bilpool!”.

2006-2010: Etanolens uppgång

Tre år på raken, 2006-2008 vann Ford utmärkelsen Miljöbästa Bil med sina etanoldrivna Flexifuelbilar. Samma period infördes den diskutabla pumplagen, vilket resulterade i en boom för nya tankställen för etanol. Ett annat styrmedel var befrielse från trängselskatt i Stockholm som på kort tid också bidrog till en markant ökning av etanolbilar (se Trafikanalys 2016). Mot den bakgrunden kanske det inte är så konstigt att etanolbilarna dominerade Miljöbästa Bil år 2010 med hela 19 olika nominerade modeller på startfältet! Tre år senare fanns dock bara tre stycken med på listan…

2007: Fokus på energieffektivitet istället för förnybarhet gör att diesel vinner ny mark

Under mitten av 2000-talet klättrade dieselbilar upp i antal i Miljöbästa Bil. Dels p.g.a. deras energieffektivitet och dels för att partikelfilter införts. Varningen för NOx-utsläpp och partiklar kvarstod dock och konsumenter i tätorter avråddes från att köpa dieselbil. 2007 fanns för första gången fler dieselbilar med på listan än bensinbilar. Samma år införde sittande regering en miljöbilspremie på 10 000 kr till privatpersoner som köpte en ny bil enligt den nya miljöbildsdefinitionen på <120 g CO2 per km. Ett större fokus på energieffektivitet än på förnybarhet gav ny medvind för bränslesnåla dieselbilar. Effekten av det är vi varse om idag…

2015: Inget mer fossilt och en elbil tar för första gången hem titeln ”Miljöbästa Bil”

Miljöbästa Bil 2015 är det första året jag själv sitter som ny ordförande för Gröna Bilister, utan att själv äga en egen bil. Föreningen sätter nu ett starkt fokus på behovet av beteendeförändringar och mobilitet för att anpassa bilismen till planetens gränser. Rankningen fortsätter och ett nytt viktigt kriterium införs; endast bilar som kan köra oberoende av fossilt bränsle får nomineras. Trots det hårda kravet lyckas 31 modeller kvala in. Vinnaren av titeln Miljöbästa Bil blir för första gången en elbil: Tesla Model S.

2017: Biogas dominerar fältet och elbilarna tar täten

Hela 39 modeller klarar kraven, men för att få en mer rättvisande bild av olika bilmodellers klimatpåverkan efterfrågar Gröna Bilister livscykelanalyser på tillverkningsprocessen. Renault Zoe vinner utmärkelsen ”Miljöbästa Bil för privatpersonen” då räckvidden har fördubblats från ca 24-40 mil under ett år utan att påverka plånboken avsevärt. Tesla vinner både kategorin ”Miljöbästa Bil för företag” och ”Folkets Val” med Model S och Model S 4WD. Ingen tvekan om att elbilarna är på frammarsch! Samtidigt ökar möjligheterna att köra biogas med 19 nominerade modeller på listan, ett rekord!

Med en tillbakablick 18 år i tiden kan man konstatera att mycket har hänt. Med facit i hand har miljöbilsdefinitioner och subventioner varit ryckiga och skapat osäkerheter, men trots det har tekniken tagit språng. Vad kan vi lära av detta? Och hur kommer ett startfält i rankningen ”Miljöbästa Bil” att se ut om 14 år? Då är förhoppningsvis den miljöbästa och bekvämaste resan inte ens i bilen man äger själv, utan istället i kollektivtrafiken, i bilpoolsbilen, den självkörande poolbilen, på cykeln eller något vi inte ens vet existerar idag. Att tekniken kommer att ta nya språng står klart. Men hur den kommer att användas?

Det är upp tills oss.

Johanna Grant

Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.