Kyrkligt nätverk anmäler sabotage av skogsutredningen

En mindre grupp jägmästare och förtroendevalda inom Svenska kyrkan manipulerade hela remissprocessen kring den stora skogsutredningen. Remissvaren från ett stort antal stift påverkades till att bli mer negativa på grund av otillbörliga och osakliga skuggutredningar. Det hävdar nu Nätverket för hållbart skogsbruk i en omfattande anmälan till kyrkostyrelsen.

Skrivelsen utgör en svidande anklagelseakt som banar väg för nästa etapp i striden om hur Svenska kyrkan ska hantera sina skogar. I höst väntar kyrkomötets slutliga ställningstagande om huruvida kyrkan ska anträda och visa andra aktörer vägen till ett skonsammare skogsbruk.

SMB har i en lång artikelserie under våren skildrat de många uppseendeväckande turerna efter att skogsutredningen lades fram i höstas – se länksammanställning här.

I början av juni antog kyrkostyrelsen ett kompromissförslag om hur utredningen skulle besvaras. Vid presentationen kunde SMB rapportera om god stämning och det talades om en bra kompromiss. Men redan då var det uppenbart att striden mellan traditionalister med skogsindustriellt synsätt och krafter som vill att kyrkan ska gå en annan väg kommer att fortsätta.

Bifogar 17 bilagor med stöd för anklagelserna

Gruppens tio undertecknare, som utgörs av förtroendevalda, medlemmar och anställda, skriver i huvudbrevets slutkläm att de bland annat kommer från stift som ”agerat olämpligt och i strid med gängse demokratiska spelregler.”

Skrivelsen innehåller hela 17 bilagor med mängder av citat från mejlkorrespondens – varav en del hämtat från SMB:s stora granskning – och annan dokumentation som anses visa ett manipulativt beteende från vissa stiftsjägmästare och egendomschefer, samt förtroendevalda inom egendomsnämnderna.

Centralt i anklagelsen är att dessa tagit fram så kallade ”skuggutredningar” med helt andra utgångspunkter än den officiella skogsutredningens. Utredningar med orimliga och osakliga beskrivningar av vad de officiella förslagen skulle leda till, enligt nätverket.

Nätverket har även gjort en stor egen genomgång av hur de 13 stiften besvarat skogsutredningens förslag om bland annat ökad fredning av bestånd och kraftigt minskad kalavverkning. De åtta stift där skuggutredningarna utgjorde det huvudsakliga underlaget för att ta ställning, lämnade väsentligt mer negativa svar än de övriga, som inte använde dessa. Mönstret finns även bland församlingar.

”Förslaget till svar hade kunnat bli mindre urvattnat”

”När kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötet kom den 11 juni var det i mångas ögon lamt och urvattnat. Om remissprocessen hade fått ha sin gång med respekt för den kyrkliga demokratins grundprinciper hade förslaget med stor sannolikhet blivit annorlunda” hävdar man i sin skrivelse.

Ett av de starkaste försvarsargumenten från de som initierade och distribuerade skuggutredningarna har varit att materialet tagits fram med vetenskapliga utgångspunkter och presenterar resultat som är gjorda av forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

SLU tar inte ansvar för resultaten i skuggutredningarna

Intressant nog lägger nätverket fram dokument som motsäger påståendet. Ansvarige prefekten på SLU:s enhet för skoglig resurshushållning betonar i ett mejl att SLU:s ansvar för materialet är begränsat: ”Uppdragen utförs av oss men SLU har inte specificerat skötseln i scenarierna och ansvarar inte för resultaten.”

En av undertecknarna, kyrkomedlemmen Birgit Nielsen i Göteborg, gjorde tillsammans med en annan medlem en liknande anmälan i vintras till kyrkostyrelsen, vilket SMB berättade om. De anmärkte på hur Göteborgs stift hanterat remissarbetet, bland annat att man släppt fram de så kritiserade skuggutredningarna och låtit dessa utgöra underlag. Alltså i mycket samma kritik som framförs nu.

Men kyrkostyrelsen befattade sig inte med materialet och avvisade er begäran om att utreda saken. Vad är skillnaden den här gången?

– Vår begäran avvisades med motiveringen att kyrkostyrelsen inte har bestämmanderätt över ett stift. Skillnaden nu är att vi tydligt visar att de här manipulativa åtgärderna från Ensos sida har fått nationell påverkan. Många stifts remissvar har färgats av de här felaktiga underlagen.

Vad är ni ute efter med er anmälan?

– Att kyrkostyrelsen reder ut vad som hänt och röjer upp så att vi kommer vidare och ser till att detta inte sker igen. Dessutom är det viktigt att det klargörs vilka som ligger bakom. Jag bedömer att det är en mindre grupp, och många kan känna sig påhoppade utan att det finns fog för det.

– Dessutom är det självklart vår förhoppning att ledamöterna på  kyrkomötet blir varse vad som hänt. Det är ju de som har sista ordet hur skogsutredningens förslag ska genomföras. Och här finns ju nu ett antal motioner i linje med skogsutredningens förslag– och med vårt material i bagaget hoppas vi att man genomskådar Ensos skugganalyser och diskuterar vad utredningen faktiskt föreslår för att ställa om kyrkans skogsbruk, betonar Birgit Nielsen.