En djup konflikt hotar i Svenska kyrkan i arbetet med den skogsutredning som visar hur kyrkans skogar skulle kunna brukas på ett mer hållbart sätt. Stiftens skogsansvariga nöjer sig inte bara med att lämna synpunkter. Man har beställt alternativa utredningar från SLU för att motbevisa förslagen. SLU vägrade först, men ändrade sig efter ett förtäckt hot om indraget samarbete.
Detta framkommer i en granskning SMB gjort av en stor mängd e-postmeddelanden mellan stiftsjägmästare, forskare inom SLU, Sveriges Lantbruksuniversitetet och de så kallade egendomsnämnderna samt deras icke-offentliga samarbetsorgan Enso.
Den intensiva kommunikationen bland kyrkans skogsansvariga inleddes kort efter att skogsutredningen presenterades i slutet av september 2024. Utredningen, som beslutades av kyrkomötet 2021, är tänkt att bli utgångspunkten för en omläggning av kyrkans skogspolitik i en mer socialt, andligt, etiskt och miljö- och klimatmässigt hållbar riktning.
Många år av svår splittring kring skogsbruket
Kyrkan, som är Sveriges femte största skogsägare, har länge präglats av djupa oenigheter kring skogsbruket. Konflikterna har gällt kalhyggesbruket som sådant, bristande skydd av värdefull naturskog, hård avverkning i vissa stift, svårigheter för rennäringen i de nordliga områdena. Det vill säga i mångt och mycket samma typ av motsättningar som finns mellan andra skogsägare, allmänheten och miljörörelsen.
Utredningen föreslog en lång rad åtgärder, vilket SMB tidigare skrivit om: 20 procent av arealen avsätts helt för förbättrad biologisk mångfald och ökad kollagring, och 30 procent blir föremål för naturnära skogsbruk utan traditionell kalhyggesteknik. För resterande skog ska trakthyggesbruket ske ”anpassat” hette det.
Förslagen hälsades med förhoppningar inom kyrkan. Den interna debatten för och emot i Kyrkans tidning blev livlig.
”Kyrkans utredning kan bli en gamechanger”
Forskare såg även möjligheter till en mer allmän omställning av svenskt skogsbruk om kyrkan nu skulle visa vägen.
”Detta kan bli en gamechanger” sa Sten B Nilsson, en av landets tyngsta skogsprofessorer med lång internationell karriär, vid ett samtal med SMB i samband med en skogsdebatt i höstas.
Men motståndet mot en sådan utveckling visar sig vara oerhört starkt från kyrkans skogsansvariga. Dock hördes det inte medan utredningen pågick. Utredarna ordnade en rad träffar runtom i stiften, där representanter för egendomsförvaltningen satt med och fick metoder beskrivna för sig.
Enligt entydiga och trovärdiga uppgifter till SMB framfördes då varken invändningar eller önskemål om kompletteringar eller andra sätt att ta fram underlagen.
Men så fort utredningen lagts fram blev det helt annan aktivitet bland stiftsjägmästare och egendomsnämnder. Aktiviteter i det här ärendet återfinns till stor del i Enso, Egendomsnämndernas Samarbetsorgan. Enso är till sin konstruktion en förening. Den står utanför kyrkans offentlighetsregler, med bristande insyn som följd.
Forskare ombads göra en ny analys med andra data
Det framgår tydligt av mejlkorrespondensen att stiftsjägmästarna absolut inte litade på de ekonomiska bedömningarna i skogsutredningen utan var övertygade om att det skulle kosta mycket mer. Enligt utredningen skulle ett omlagt skogsbruk kosta omkring 100 miljoner kronor årligen i närtid, med reservationer för att siffrorna slår olika mellan stiften och kan behöva utjämnas, och att prisbilden inte går att förutspå.
Forskarna på SLU som anlitades som experter i skogsutredningen använde de kontrollytor i kyrkans skogar som ingår i den statliga så kallade Rikstaxeringen för att göra sina scenarion och utfallsberäkningar för både ekonomi och skogstillväxt.
Några dagar efter presentationen vänder sig en företrädare för stiftsjägmästarna – ”på uppdrag av de förtroendevalda i kyrkan”, noteras det särskilt – till ansvarig utredare på SLU. Man vill att akademien gör ”några körningar och simuleringar” med andra utgångspunkter och andra skogsdata – kyrkans egna.
Svaret blir nekande. Motiveringen är att denna avdelning inom SLU redan gjort sin studie utifrån de direktiv som beställaren, kyrkostyrelsen och dess chefsutredare utfärdat.
Förtäckt hot om uteblivet samarbete
Men kyrkotjänstemannen går vidare inom SLU:s hierarki – till den högst ansvarige på fakulteten. Och uttrycker i sitt mejl starkt missnöje med att ha blivit avvisad från en av akademins institutioner med sin begäran.
Det finns en klar antydan i mejlet till universitetschefen att det kan bli tråkiga konsekvenser av det inträffade:
Får en känsla av det finns något i detta, det gör mig både förvånad, besviken och att jag/vi tappar det grundmurade förtroende som funnits för den skogliga akademin i SLU. Vi är dessutom finansiärer till olika forskningsprojekt bl a Heureka och försöksvärdar till omfattande försöksutläggningar, heter det i mejlet.
Några timmar senare samma dag svarar universitetschefen, men inte i sak. Stiftsjägmästaren ska istället få besked per telefon istället nästa morgon. Vad som sades då är okänt.
Motstånd mot att göra ny utredning
Men vad som blev utfallet av telefonsamtalet står ändå klart: nu får SLU-forskare klartecken från högsta chefshåll och kan åta sig att göra de kompletterande utredningar man vill ha från stiftsjägmästarhåll. Men det finns ett motstånd mot uppgiften. Arbetet är tidspressat och mycket mer omfattande än att göra några ”körningar och simuleringar”. Så här beskriver en av de inblandade forskarna uppdraget i en mejlväxling med en kollega:
Det var inte lite dom förväntar sig. För att kunna svara på allt dom vill ha krävs i princip en helt ny utredning. Det som går att göra inom rimlig tid är, som jag ser det, att gå igenom utredningens skogliga delar och hitta alla genvägar, missförstånd, önsketänkande och rena påhitt som finns där.
Forskarens mejl beskriver faktiskt i korthet två av uppdragen. Dels den egna ”finn-felstudien” och dels den omfattande analysen med nya ingångsvärden från stiftens egna beståndsdata.
Men det finns en utredning till. Möjligheten att kyrkan skulle ”visa vägen” och bli ett föredöme för övrigt skogsbruk i Sverige väckte så ont blod att den gemensamma föreningen Enso beställde en ännu större körning av SLU.
Denna ska visa vilka konsekvenser det blir om allt skogsbruk i hela landet skulle börja göras med de metoder som föreslås i kyrkans skogsutredning. Nu handlar det om att göra simuleringar på 30 000 provytor istället för 600, på marker som alltså varken är kyrkans egna eller någonsin kommer att bli det.
Tusen kronor i timmen på löpande räkning
Detta kostar så klart. Men SLU får betalt enligt avtal, på löpande räkning, cirka tusen kronor i timmen plus moms. Någon slutsumma har inte nämnts i de granskade mejlväxlingarna, men den sist nämnda utredningen är heller knappt klar.
Enso:s ”anti-utredningar” har nyligen lagts ut på nätsajten för Göteborgs stift, med reservationen att utredning nummer tre alltså ännu inte är färdig. Det är ändå ett omfattande material. Och det framgår snabbt att fokus är att påvisa orimliga ekonomiska konsekvenser för stiften, istället för att bedöma helheten.
Avkastningen sjunker under de första tio åren, inte med omkring 100 miljoner som skogsutredningen skissar, utan med 250 – 300 miljoner kronor, enligt ”skuggutredningarna.” Analyser av andra delar av skogsutredningen, som dess betydelse och effekter för biologisk mångfald, kollagring, samekonflikter och annat kommenteras inte alls eller i liten utsträckning – och då i huvudsak i avfärdande ordalag.
”Risk att otydliga mejl om remissprocessen kastades”
Ett annat ämne som berörs i några mejl till kyrkans centralt placerade, högste rådgivare i skogsfrågor kan ha betydelse för kommande analyser om hur lyckad remissprocessen inom kyrkan blev.
Det betonades särskilt vid avlämnandet av utredningen till kyrkostyrelsen att remissarbetet skulle vara brett och transparent.
Men en miljösamordnare i en lokal församling tycker det motsatta: att kommunikationen till församlingar och kringorganisationer tvärtom var mycket bristande. Erbjudandet att lämna remissvar, undertecknat med opersonlig avsändare, gick enbart ut till förvaltningarnas centrala administratörer, och med oklara instruktioner, enligt brevskrivaren:
Risken är uppenbar att (det) mailet inte vidarebefordrats, eller kastas. Mailfloden till administratörerna är som bekant oerhört stor, och detta mail saknar avsändare så de vet inte ens vem de ska maila tillbaka till och ställa frågor. Det finns bara den ytterst anonyma avsändarmailadressen att gå på. Vilken administratör har tid att forska i detta? frågar sig tjänstepersonen.
Den centralt placerade rådgivaren tackar för informationen men verkar i övrigt inte ha något att komma med för att avhjälpa bristerna:
Hej X, tack för din värdefulla återkoppling. Beklagar att du upplever de problem du beskriver. Remissen är riktad till remissinstanserna inom Svenska kyrkan, och det är förstås olyckligt om dessa, t ex församlingar riskerar att missa utskicket/informationen, lyder svaret.
Internremissen över skogsutredningen ska vara avslutad den 25 februari.
Supermiljöbloggen har valt att presentera mejlkonversationerna anonymt, men kommer att återkomma med namngivna personer i uppföljande artiklar.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
