Kyrkovalet – opolitiskt men med skarp skogspolitik

Den 8–21 september är det val i kyrkovalet i Svenska kyrkan. Politiska partier förekommer inte på samma sätt som i de vanliga valen, men flera partier har ändå nomineringsgrupper. Naturskyddsföreningen har nu gjort en granskning som särskilt tittar på hur dessa nomineringsgrupper förhåller sig till kyrkans skogsförvaltning.

Vad är kyrkoval för något?

Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund och har 5,5 miljoner medlemmar. I kyrkovalet röstar väljarna om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren. Svensk kyrkan anser att den kristna grunden innebär ett engagemang för alla människors värde och värdighet och för ett aktivt miljö- och klimatarbete.

Varför kyrkoval?

Det finns en lag om Svenska kyrkan, som trädde i kraft 1 januari 2000, i samband med att svenska staten separerades från kyrkan. Lagen beskriver att Svenska kyrkan är en demokratiskt uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka. Kyrkovalet är ett sätt för kyrkan att uppfylla lagkraven om demokratisk uppbyggnad.

Hur genomförs valet?

Kyrkovalet genomförs medvetet på ett sätt som liknar de allmänna valen. Kyrkan menar att det är bra att väljarna känner igen sig i hur valet går till. Det finns skillnader, bland annat att medlemmar har rösträtt från 16 år, i stället för som i allmänna politiska val där gränsen 18 år gäller.

Politiska partier förekommer inte i kyrkovalet. Medlemmarna röstar istället på nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper bildade för att delta i kyrkovalet. Det finns politiska partier som också ställer upp i kyrkovalet. I kyrkovalet kallas de grupper som ställer upp för nomineringsgrupper. 

Det finns tre olika nivåer i kyrkovalet. Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete, till exempel undervisning och gudstjänster. Stiftsfullmäktige har som huvuduppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Där fattas beslut om frågor som handlar om kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan. Kyrkomötet har stor inverkan på Svenska kyrkans viktiga miljöpåverkan vad gäller skogsskötsel, vilket Supermiljöbloggen tidigare berättat om.

Hållbar skogsförvaltning under stark debatt

Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare och Naturskyddsföreningen, som nu granskat nomineringsgruppernas inställning till hållbar skogsförvaltning, menar att kyrkan har ett stort ansvar för natur och klimat.

Hösten 2024 presenterades Svenska kyrkans skogsutredning som innehöll ett antal förslag på hur Svenska kyrkans skogsförvaltning ska kunna bli hållbar. Förslagen har väckt diskussion inom och utanför kyrkan och har behandlats i en större granskning av Supermiljöbloggen.

Naturskyddsföreningens valguide

Naturskyddsföreningen har inför valet ställt frågor om sju nyckelförslag ur utredningen till samtliga nomineringsgrupper till kyrkomötet, både partipolitiskt bundna och obundna och utifrån detta tagit fram en valguide. Alla grupper utom Frimodig Kyrka har svarat.

Resultatet från Naturskyddsföreningens granskning, sammanställd i bild nedan, visar tydliga skillnader mellan nomineringsgrupperna. Socialdemokraterna, De Gröna i Svenska Kyrkan, Vänstern i Svenska kyrkan och Himmel och Jord är mest positiva. De säger sig alla stödja samtliga förslag för en hållbar skogsförvaltning. Det finns ändå viktiga skillnader mellan hur de fyra grupperna kommenterar sina svar, framhåller Naturskyddsföreningen.

Ett exempel är att Socialdemokraterna svarat ja på alla frågor, men sedan vill lämna över en stor del av ansvaret för de viktiga besluten om målnivåer för skydd och naturnära skogsbruk till stiften. Sverigedemokraterna säger nej till sex av utredningens sju förslag.

Hela Naturskyddsföreningens guide för skogen inför kyrkovalet finns: här