Lokala val kan påverka etableringen av kärnkraft och gruvor runtom i Sverige

Årets valrörelse beskrivs av många som snackig och tom på innehåll. Men i flera kommuner kan de lokala valen få stor betydelse i mycket tunga frågor. Det handlar både om kärnkrafts- och gruvetableringar. Runt Vättern handlar det även om militärens miljöpåverkan och opinionen mot denna. En enkät bland politiker bosatta runt sjön visar på mycket stora åsiktsskillnader.

Det är inte minst frågan om att bygga ny kärnkraft som satt fart på debatten i de kommuner som kan bli aktuella. Sådana intresseanmälningar eller ansökningar finns i totalt 17 kommuner.

Den kärnkraftsvänliga Tidöregeringen har stiftat nya lagar som reglerar etableringarna. Det är sedan den 1 juli i år tillåtet att bygga kärnkraftverk i vilken kommun som helst. Kommunerna har veto, men måste komma med det tidigt, istället för sent i processen.

Första ansökan på 50 år i Sverige

I östgötska Valdemarsvik vill bolaget Kärnfull Next bygga kärnkraft långt in i den djupa Östersjöviken. Det är den första formella ansökan om nya reaktorer på 50 år i Sverige. Regeringen har godkänt ansökan som tillräcklig för att inleda själva miljöprövningen, trots invändningar från statens expertorgan Strålsäkerhetsmyndigheten. Kommunen kan behöva ta ställning kort in på nästa år.

Redan kommunvalet om en vecka ser dock ut att kunna avgöra om det ska bli ett veto mot kärnkraft, enligt oppositionen i kommunen. V, C och S säger alla definitivt nej.

Valet blir en folkomröstning. Med en röst på oss försäkrar man sig om ett nej till den här sortens etablering, säger socialdemokraten Lars Beckman till Dagens Eko.

Kommunstyrelsens ordförande i Valdemarsvik, moderaten Per Hollertz, säger till radion att även han kan tänka sig att säga nej till projektet, trots sin principiellt positiva inställning till kärnkraft. Orsaken är att ansökan ses som bristfällig och reser frågetecken, och att därför kommunen för säkerhets skull kanske måste säga nej medans tid är.

Gruva och kärnkraft intill Vättern

Även i Motala vid Vätterns östra strand är kärnkraftsfrågan aktuell. Men det är inte den enda aktuella miljöfrågan. I Motala och i grannkommunerna Ödeshög, Vadstena och Jönköping är motståndet mycket starkt mot en planerad gruva för sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr, samt även flygvapnets skjutövningar.

Aktionsgruppen Rädda Vättern, som även engagerat sig mot utbyggnaden av och dräneringarna vid Karlsborgs militära flygplats, har försökt ta reda på var politikerna står. I en enkät till förstanamnen på samtliga partiers valsedlar i de berörda kommunerna har ARV ställt frågor om hur kandidaterna ser på gruvprojektet, flygövningarna och kärnkraftsplanerna.

”Lovar du att försöka förhindra gruv- och kärnkraftsetablering, och är du beredd att arbeta för att avveckla Vättern som skjutfält och övningsområde? Så löd frågorna till de sammanlagt 156 namnen. Man fick 102 svar, en svarsfrekvens på 65 procent – se här länk för mer detaljerad information.

Svaren visar att det finns en mycket stor majoritet mot gruv- och kärnkraftsplaner hos förstanamnen på valsedlarna till kommun, region och landsting hos oppositionspartierna C, MP, V och S. Att avveckla militär aktivitet vid Vättern sa däremot enbart 47 procent av dessa rakt ja till att verka för. Av alla som svarat på enkäten är det enbart 26 procent som vill försöka avveckla Vättern som skjutområde.

Hälften i Tidökvartetten svarar inte

När det gäller ”Tidökvartetten” det vill säga L, M, KD och SD är siffrorna helt annorlunda. 19 procent säger rakt nej till gruvbrytning och 13 procent motsätter sig kärnkraft i Motala. Omkring 50 procent i denna grupp har inte lämnat något svar alls.

ARV:s juridiske talesperson Christer Haagman säger i en kommentar till SMB att väljare som bor kring Vättern noga bör undersöka vad deras lokala politiker tycker i dessa tunga frågor.

– Detta kan bli direkt avgörande. Vår enkät visar ju väldigt stora skillnader mellan politiker i olika partier. Vi har inte haft möjlighet att göra en opinionsundersökning hos allmänheten, men enligt min uppskattning är 80 – 90 procent av invånarna i dessa kommuner mycket negativa till planerna, framhåller han.

Gruvprojektet i Norra Kärr, en dryg kilometer från Vätterns sydöstra strandlinje har varit aktuellt ända sedan 2009 och beskrevs av SMB 2015. Regeringen har lämnat tillstånd för en bearbetningskoncession, men en överklagan ligger nu hos Högsta förvaltningsdomstolen. Det finns inget formellt kommunalt veto mot gruvor, men kommunerna har ändå ett betydande inflytande via sina monopol för detalj- och översiktsplanering.

Rädsla för mer föroreningar i Vättern

Motståndarna till den planerade gruvan fruktar att sjön kommer att förorenas av lakvatten och inträngande föroreningar från en djup gruva nära stranden. Idag utsätts Vättern redan för tungmetaller och PFAS-läckage från de militära verksamheterna över och vid sjön, ett miljöärende SMB följt under lång tid.