Mest ris i remissvar om regeringens höjda reduktionsplikt

Inte tillräckligt alls! En lång rad remissinstanser gör nu tummen ned för en höjning av reduktionsplikten, inblandning av förnybart i bensin och diesel, till tio procent. Det behövs större höjningar gradvis fram till 2030, och absolut ingen skattesänkning på fossila bränslen.

Det var i höstbudgeten som regeringen, inte helt väntat, aviserade höjd reduktionsplikt från bottenläget sex procent till tio från och med nästa år.

Kommentarerna var redan då kritiska på många håll. Det påpekades att den här höjningen inte räcker för att klara vare sig nationella eller EU:s klimatmål som ska vara uppnådda 2030.

Reduktionsplikten sänktes efter ett snabbt beslut av Tidöregeringen mycket kraftigt till EU:s mininivå den 1 januari i år. Prissänkningen som blev följden ligger bakom den mycket kraftiga ökningen av de svenska koldioxidutsläppen i år, vilket SMB rapporterat om. Dessa ökade växthusgasutsläpp markerade ett trendbrott efter flera decennier med en stadigt nedåtgående utsläppskurva.

Rätt att höja reduktionsplikten – men för lite

Dagens Industri har nu gått igenom remissvaren på regeringens förslag och det är tydligt att motståndet inte har minskat i omfattning. Miljöorganisationer, Naturvårdsverket och andra myndigheter, liksom Svenskt Näringsliv och flera storföretag och branschorganisationer, uttrycker alla att det visserligen är rätt att höja reduktionsplikten. Men tio procent anses vara för lite, särskilt när höjningen kombineras med att laddning av elbilar på offentliga laddstationer ska räknas in i utsläppskalkylen.

Regeringens linje att hålla priserna på bensin och diesel nere trots den höjda inblandningen av förnybara drivmedel med hjälp av en skattesänkning gör att värdet av åtgärden minskar, heter det i flera remissvar.

Lunds universitet konstaterar att Sverige måste skaffa sig utrymme för de missade sänkningarna av utsläppen genom att handla in utsläppsrätter från andra EU-länder. Eller självmant öka kollagringen i skog och mark enligt LULUCF-protokollet. Men det lär inte bli lätt, eftersom Sverige bedöms missa redan dagens beting. ”Vi vill därför understryka vikten av betydligt kraftigare åtgärder för att sänka växthusgasutsläppen i transportsektorn”, lyder universitetets slutkläm.

Höjningen av reduktionsplikten föreslås ske vid årsskiftet, men därefter inte justeras uppåt ytterligare, enligt regeringens skrivning i höstbudgeten.