Åderlåtningen av miljö- och klimatanslagen i statsbudgeten ser ut att fortsätta. I Tidöregeringens budgetförslag sänks utgiftsområde 20 från 19,6 miljarder kronor i år till 16,4 miljarder 2025. Långt in i budgetens finstilta skrivningar sägs också rakt ut att en rad miljö- och klimatmål inte kommer att nås – ens på längre sikt. Det vill säga tvärt om mot vad ministrar påstår vid sina möten med media.
Presentationen av och kommentarerna till höstbudgeten under torsdagen gällde i hög grad de stora satsningar regeringen gör på att sänka inkomskatterna och vissa andra skatter, framförallt bensin- och dieselskatterna. Skattesänkningar är också sammanlagt den största utgiftsposten, som lägger beslag på cirka hälften av det totala nya budgetutrymmet på 60 miljarder.
Att krympningen av klimat- och miljöbudgeten fortgår och aviseras fortsätta även år 2027 blev föga uppmärksammat.
Bio-CCS får kraftig satsning under 2026
Vad som särskilt sticker ut är det sänkta anslaget för ”skydd av värdefull natur” – i regel skyddsvärda naturskogar som inte avverkats – som dras ned från 1,7 till 1,2 miljarder kronor. Vidare minskar anslagen, i mindre grad, för miljöövervakning, sanering av förorenade områden och till klimatinvesteringar.
Den enda påtagligt stora satsning som aviseras i flerårsöversikten är driftsstöd till så kallad Bio-CCS, som för 2026 utlovas 1,7 miljarder kronor. Tekniken går ut på att koldioxid från förbränning av skogsflis och andra förnybara restprodukter, avskiljs och lagras i underjorden. Härmed skulle åtgärden skapa så kallade negativa utsläpp, det vill säga minska mängden fritt kol i atmosfären.
Tekniken har framhållits även av IPCC som nödvändig för att klara detta efter 2050. Men det finns många invändningar, vilket SMB rapporterat om.
Bensinskattesänkning leder inte (?) till mer utsläpp
Beskattningen av de fossila drivmedlen minskar kraftigt även i nästa års budget. Det kostar regeringen cirka tio miljarder. Även om reduktionsplikten höjs från sex till tio procents inblandning av biodrivmedel nästa år, satsar regeringen stenhårt på att hålla bensin- och dieselpriserna vid pump åtminstone oförändrade.
Följden blir dock, enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L), inte höjda utsläpp av fossil koldioxid. ”Med den här budgeten väntas Sveriges totala utsläpp minska nästa år och 2026, samtidigt som vi bedöms kunna klara vårt ESR-åtagande till år 2030.” sa hon vid ett pressmöte inför budgetpresentationen.
Att klimatmålen nås, intygade även finansminister Elisabeth Svantesson (M) och energiminister Ebba Busch (KD) när de uttalade sig för Svt.
Dessa försäkrande uttalanden motsägs dock. Märkligt nog inte bara av experter och forskare – utan av regeringen själv, i det egna budgetdokument.
Ministrarna motsägs av sin egen budget
Skrivningarna på detaljnivå i budgetavsnittet för område 20 säger nämligen något helt annat än vad ministrarna konstaterar under sina presentationer:
Regeringen Kristersson tog till storsläggan mot miljön redan i sin första budget i november 2022. Då sänktes i ett slag klimat- och miljöbudgeten från 23,7 till 19,7 miljarder. Sänkningen gick mycket hårt åt anslagen för att köpa in naturskog och till driften av naturreservat. Massiva protester mot de stora försämringarna för friluftsliv och mångfaldsskydd fick dock regeringen att i efterhand lägga till pengar, vilket hyfsade budgeten för i år.
Stenhård kritik från miljöhåll – ”bajsmacka”
2025 års budgetförslag fick synnerligen vass kritik från forskarhåll och från miljörörelsen så fort det presenterats. Här följer några citat, hämtade från tidningen ETC under torsdagen:
Ministrarna sysslar med retoriska piruetter. Det regeringen har gjort hittills under mandatperioden har ökat utsläppen (—) Detta skulle kunna kallas för en grå istället för grön skatteväxling.
Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, Chalmers
Möjligheterna att flytta utsläppssiffror mellan olika delar av redovisningen gör att trycket på omställningen minskar. Det är allvarligt. Det är avgörande att vi får ner samtliga utsläpp med sju procent om året vilket inte vi gör med regeringens politik.
Staffan Laestadius, professor emeritus industriell omvandling, KTH
Regeringen gör det enklare för folk att släppa ut fossila bränslen, inte att vara hållbara. Vi pratar om elva miljarder kronor som totalt läggs på att stimulera fossila bränslen i transportsektorn. Detta trots att det finns alternativ. Det är obegriplig politik. Regeringen levererar bajsmacka efter bajsmacka.
Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
