Nya datacenter i Sverige skulle kräva 10 nya kärnkraftverk

Sverige är ett attraktivt land för nya datacenter på grund av sin relativt sett billiga el. Men AI-utvecklingen har gjort att datacenter inte längre är bara lagringshallar. De är även träningsplatser för nya AI-tjänster, vilket kräver mycket mer energi än tidigare. Om alla de projektansökningar som lämnats in skulle bli verklighet skulle Sverige behöva 10 nya kärnkraftverk.

Datacenter står idag för omkring 1,5 procent av världens elanvändning, men tillväxten är snabb. Till år 2030 kan förbrukningen fördubblas och hamna i nivå med hela Japans elförbrukning, enligt en rapport från konsultföretaget Ernst & Young. 

Rapporten nämner också att Sverige ligger i toppskiktet för etableringen av nya datacenter. Skälen är tillgången på fossilfri el tillsammans med konkurrenskraftiga elpriser och ett klimat som sänker kylkostnaderna.

Ekonomiekot har ägnat ett helt program åt den AI-drivna utvecklingen av nya datacenter runtom i världen. Enligt ekonomireportern Knut Kainz Rognerud vill teknikbolagen under de närmaste 25 åren investera den svindlande summan 150 000 miljarder kronor i datacenter bara i USA. 

I Sverige motsvarar de ansökningar som lämnats in till Svenska Kraftnät vad hela 10 normalstora kärnkraftsreaktorer kan bidra med. Det handlar om 7 000 MW effektbehov, plus ytterligare 3000 MW för projekt som fått klartecken men inte är igång ännu. En så stor efterfrågan på el skulle sannolikt driva upp elpriserna till oacceptabla nivåer, säger en representant för Svenska Kraftnät till Dagens Industri.

Lär ge högre elpriser

Alla projekt som ansökt kan inte byggas på ett par år, konstaterar Pär Holmberg från Institutet för näringslivsstudier i Ekonomiekot. Det finns inte vare sig elproduktion eller nätkapacitet nog för detta. Om planerna alls genomförs skulle det behöva ske över en mycket längre tid, så att elproduktionen och nätkapaciteten hinner byggas ut. Även då skulle resultatet troligen bli betydligt högre elpriser.

Att elpriserna ökar är en av riskerna i sammanhanget. Att datacenter tränger undan annan verksamhet är en annan risk, som redan utgör verklighet på vissa håll. Professor Julia Velkova från Linköpings universitet, som också deltagit i Ekonomiekot, nämner till exempel Amazon i Katrineholm. Amazon är den största elkonsumenten i regionen, vilket betyder att ingen annan större konsument kan anslutas till elnätet utan att elproduktionen först byggs ut. 

En annan möjlig konflikt finns i Norrland. Företaget Edgeconnex vill bygga två datacenter på Northvolts tidigare område i Skellefteå, men samtidigt ska Stegra tillverka ”grönt” fossilfritt stål i Boden. Det projektet har redan blivit dyrare än väntat, och om utbyggnaden av datacenter höjer elpriserna i regionen kan Stegras ekonomi bli ännu sämre.

Stora protester utomlands

Elbehovet och risken för höjda elpriser har gjort att planerna på nya datacenter mötts av opposition i många länder. Den amerikanska nyhetskanalen CNBC berättar om stora folkliga protester både i USA, i elektroniklandet Sydkorea och i många europeiska länder. 

Över 70 tilltänkta datacenter i Europa fick enligt CNBC sina planer avslagna eller inskränkta bara mellan januari och april i år, vilket är mer än under hela förra året. Ett exempel är Skottland, som satt alla ansökningar på paus tills nya regler för datacentrens påverkan på miljö, klimat och elförsörjning kommit på plats.

Ett problem i Sverige är, enligt Ekonomiekot, att lagstiftningen förpliktigar elnätsbolag att ansluta nya kunder enligt först-till-kvarnprincipen, i stället för att göra ett urval. Det innebär en risk för att de stora teknikbolagen lägger beslag på all tillgänglig el, så att det inte blir någon el över för samhällsviktiga ändamål.

Ska vi ersätta fossila bränslen och dessutom börja tillverka stål och cement utan koldioxidutsläpp så behövs ju väldigt mycket mer el”, säger ekonomireportern Knut Kainz Rognerud. 

En möjlig väg kunde vara att kräva att alla nya datacenter producerar sin egen el. Spanien förbereder nu en lagändring enligt vilken nya datacenter måste stå för 80 procent av sin elförbrukning med hjälp av nyproducerad, förnybar el. Men än så länge finns inga sådana planer i Sverige. Professor Julia Velkova ser detta som en klar brist.

Staten och andra aktörer borde ta mer ansvar för en helhetsbild, och för att prioritera hur mycket vi bygger, för vem, i vilken form och varför”, säger hon i Ekonomiekot.